Tappar mark. ”Svenska skolan ligger decennier efter övriga samhället”, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Tappar mark. ”Svenska skolan ligger decennier efter övriga samhället”, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Ett storbråk om surfplattor har präglat skoldebatten i vinter. En artikel om hur skolorna i Sollentuna använder surfplattor och annan ny teknik i undervisningen fick skolminister Jan Björklund, FP, att se rött och hota med ingripande från Skolinspektionen. Det fick i sin tur it-minister Anna-Karin Hatt (C) att på sin blogg gå i öppen polemik med skolministern. ”Det är inte min uppfattning att det finns för mycket digitala lärverktyg på skolorna. Snarare tvärtom”, skrev Anna-Karin Hatt.

Nu ger sig Lärarförbundet in i debatten. Redan dagen efter Jan Björklunds utspel besökte ordförande Eva-Lis Sirén Sollentuna kommun. Hon såg vilka positiva effekter som surfplattorna ger.

– Utbildningsministern säger att han blir provocerad av surfplattor. Jag blir provocerad av att han tycker så. Han avfärdar kategoriskt ett verktyg som ger goda resultat.

Eva-Lis Sirén, som representerar 230 000 lärare, anser att den svenska skolan har halkat efter resten av samhället.

– Skolan i Sverige brukade ligga i framkant. Men i dag ligger vi decennier efter övriga samhället och också långt efter våra nordiska grannar.

Den internationella undersökningen Pisa jämför olika länders skolsystem och börjar snart mäta den digitala kompetensen hos elever världen över. EU-parlamentet har också antagit en referensram för livslångt lärande. Den listar digital kompetens som ett av åtta kärnfrågor för framtiden.

EU beskriver, till skillnad från den svenska läroplanen, vad den kompetensen ska innehålla. Lärarförbundet vill att utbildningsministern ser till att skolan får en tydligare nationell strategi för it så att alla kommuner och skolor får något konkret att förhålla sig till.

– Vi har kraftigt underfinansierade reformer samtidigt som staten och kommunerna säger att de inte har råd. De skyller gärna på varandra, i stället för att samverka. Kommunerna som faktiskt satsar på it i skolan måste välja bort något annat för att få moderna hjälpmedel i skolan. Vi måste fundera på vilken plats skolan ska ha i vårt samhälle, säger Eva-Lis Sirén.

Att en del kommuner har börjat satsa på projekt där varje elev ska få en dator beror enligt Eva-Lis Sirén på att de kommunerna har enskilda eldsjälar som driver projekten. Hon menar att det är utbildningsministern som ska vara eldsjälen som driver på så att alla kommuner och skolor går åt samma håll.

Att elever och lärare har tillgång till datorer och annan teknik i skolan är enligt Lärarförbundet även en kompetensutvecklingsfråga.

– Hälften av lärarna i skolan har inte en egen dator, vilket är en självklarhet i resten av samhället.

Tillgången till dator i skolan är även en likvärdighetsfråga – det vill säga att det jämnar ut kunskapsskillnader mellan de elever som har dator hemma och de som inte har det. Alla elever ska ha samma möjlighet att skaffa sig digital kompetens, vilket blir svårt utan tillgång till modern teknik i skolan, anser Eva-Lis Sirén.

– Både moderater och socialdemokrater tycker att den här frågan är viktig, därför är det så djupt beklagligt att se att just vår utbildningsminister är så skeptisk till moderna hjälpmedel. Han är den som borde driva utvecklingen framåt.

CS har vid flera tillfällen under Jan Björklunds tid som utbildningsminister försökt få en intervju om hans syn på digitaliseringen av skolan. Han har dock alltid avböjt.