Teliasonera har varit i blåsväder på sistone på grund av affärer i Vitryssland. Kritikerna anser att Teliasonera stärker säkerhetstjänsten i den östeuropeiska diktaturen. Man kan ha mycket åsikter om det här, men i slutändan är det en svartvit fråga. Antingen är det rätt av Teliasonera att göra affärer i Vitryssland och andra totalitära stater, eller så är det fel. Frågan är vilket rättesnöre man ska rätta sig efter.

Det är svårt för ett företag som Teliasonera att se något annat facit än svensk lagstiftning och den svenska regeringens beslut. I så fall gör inte Teliasonera fel. Om vi beslutat i demokratisk ordning att det är okej att sälja vapen till Saudiarabien blir det konstigt om man inte får sälja telekomlösningar till Vitryssland.

Dessutom är det inte frågan om en helägd svensk verksamhet i Vitryssland. Svensk lagstiftning skulle som mest kunna leda till att Teliasonera avvecklar sina ägarintressen i de företag som är verksamma i Vitryssland.

Det är ett problem att Teliasonera väljer att prata runt den verkliga frågan i stället för att vara tydlig med hur de agerar. Teliasonera initierade i går ett handlingsprogram för den här typen av frågor. Det återstår att se vad det ger.

Hela frågan skulle bli enklare att hantera om svenska politiker diskuterade den öppet och via riksdag och regering tog klar ställning, helt enkelt talade om ifall det är rätt eller fel att ha ägarintressen i verksamheter i länder som Vitryssland. Så länge det inte görs går det inte att belägga Teliasonera med att göra fel.

Moral är ett svagt styrinstrument i sådana här fall, inte minst för att olika människor har olika moraluppfattningar. Men det är inte fel att diskutera Teliasoneras intressen i Vitryssland, det är bara synd att diskussionen inte förs av våra folkvalda.