Oscar Swartz är nätveteran, ekonom och skribent som även bloggar på swartz.typepad.com/texplorer
Oscar Swartz är nätveteran, ekonom och skribent som även bloggar på swartz.typepad.com/texplorer
Det var en gång ett avlångt land med skog och älvar och berg. Malmen grävdes upp och bonnpojkar fick jobb vid hyttor och hammare och smedjor och järnbruk. Timret flottades till kusten.

Det var vid åsynen av Sundsvall som skalden Elias Sehlstedt hasplade ur sig: ”och såg vid såg jag såg hvarthelst jag såg”.

År 1842 började folkskolan sprida läskunnighet. En del av skogen blev till böcker men dyrt var det, så sockenbibliotek uppstod under prästens ledning. Nykterhetsloger och bildningsförbund öppnade läsestugor. 131 föreningar med 22 000 medlemmar bildade Stockholms arbetarbibliotek 1892.

”Folkbibliotek kallar man en offentlig boksamling, vilken afser att bereda tillfälle till kunskapsgifvande och underhållande läsning åt allmänheten, särskilt den kroppsarbetande klassen”, kan vi läsa i Nordisk Familjebok 1908. Den finns på nätet hos Projekt Runeberg.

Så lät det då och så här ser dagens i-landsproblem ut: New York Times skriver hur 193 personer står på väntelista hos New York Public Library för att få låna en Stieg Larsson-bok. Eller snarare ”låna”. För det gäller en e-bok.

De använder modellen att ”simulera exemplar”, som Rasmus Fleischer kallat det. Biblioteket köper rätten till ett visst antal simultana utlåningar. Varje ”exemplar” måste återlämnas innan någon annan kan låna det. Författarförbundet och Förläggareföreningen vill ha det så i Sverige.

Den andra modellen höll på att ruinera biblioteken, att ”simulera ett lån”: Alla som vill får ”låna” men för varje ”lån” betalar biblioteken 20 kronor. Piratpartiets Anna Troberg skriver därför om utsugning av bibliotek. Anders Mildner tror på ett nationellt e-boksbibliotek.

För en Handelshögskoleekonom är det uppenbart: bibliotek ska inte alls behöva existera i den digitala världen.

Som student i New York för 25 år sedan gick jag till Svenska Kyrkans läsesal för att kolla DN och SvD. Nu är distributionen löst och de finns hos alla och överallt.

De fattiga då? På en marknad där marginalkostnaden för en digital fil närmar sig noll blir priset lågt. Vatten är gratis i kranen. Ändå betalar folk 25 spänn när det säljs på bensinmacken. Författare kommer att finnas.

Kan man var som helst med läsplattan klicka in en färsk bok för en femtiolapp och en något äldre för en tia, ja då tar marknaden hand om rättvisan. Problemet är att förlagen ännu ”simulerar pappersbok” genom att ta 150 kronor för en Zlatan-fil. De kommer att sänka, om inte annat för att fildelarna börjar nafsa vid felprissättning.

Själv säger jag: sluta simulera bibliotek. E-böcker hör inte hemma där alls. När allt material är digitalt och prissättarna tänkt ett par varv till kan de stänga. För hela världens bibliotek kommer ändå att finnas vid varje skog och älv och berg. Till priser som en gruvarbetare klarar på sin lön – ja till och med en lärare.