Fakta

Jörgen Wennberg tycker att de som handlar på internet ska hålla ögonen öppna efter om det finns en hänglåssymbol på webbsidan. 

Hänglåset visar att servern har digitalt certifikat och ssl-kryptering för webbtrafiken, säkerhetslösningar som alla svenska internetbanker använder. 

I webbläsaren syns det också på att sidans adress inleds med ”https” i stället för ”http” och någonstans i webbläsarfönstret finns ett låst hänglås. Om hänglåset är öppet eller saknas helt är trafiken inte krypterad. 

Även hänglåset går självklart att förfalska men det är en indikation på att sidan är pålitlig.

Ica-banken tvingades i förra veckan spärra hundratals betal- och kreditkort sedan en server utomlands hackats och kortinformationen stulits. Nu varnar Ica-bankens vd Jörgen Wennberg människor från att använda kreditkort när de handlar på internet. 

– Det är som att släppa iväg plånboken. Korten är inte gjorda för internetbetalningar utan för att användas på ett säljställe, säger han. 

Tre svaga länkar
Själv använder Jörgen Wennberg enbart sitt kreditkort på sajter som stora företag står bakom och som har ett gott renommé, och som dessutom har det så kallade ”hänglåset”. 

– Jag skulle aldrig betala något litet hotell någonstans med kreditkort över internet, det är som att be om problem. 

Han konstaterar att servrar hackas så att kreditkortsuppgifter som lämnats i god tro kommer ut och påminner om att 40 miljoner nummer kom på avvägar när en amerikansk server hackades förra året. 

– Det är inte tillräckligt säkert, det är fullständigt uppenbart, säger Jörgen Wennberg. 

Dick Malmlund, säkerhetsansvarig på Svensk Handel håller med. 

– Det finns tre svaga länkar i näthandeln när man använder kort. Kunden kan inte vara säker på att företaget är seriöst, kommunikationen kan tappas av och företaget kan inte vara säker på att kunden verkligen är den rätta innehavaren av kortet. 

Kunderna måste ställa krav
Han lyfter fram enkla lösningar för att komma till rätta med problemet. 

– Det finns kortföretag där man måste ange en kod och inte bara numret. Men när man bara handlar med uppgifterna på kortet är det löjligt att påstå att man har höjt säkerheten, säger han. 

Men är det inte e-handelns uppgift att ha andra betalningssätt, kanske via internetbank eller betalningsbolag? 
– Hoppet är att kunderna ska ställa krav för internethandeln är ju bra i grunden. Och om kunden känner att det är osäkert så påverkar det handeln. 

Kerstin Ottosson, informationschef på SEB Kort, tycker inte att man ska generalisera och säga att det alltid är osäkert med kortköp på internet. 

– Generella varningar och skrämselattacker är fel.Det är inte farligt att betala med kort på internet. Men samtidigt måste användarna självklart vara på sin vakt och ha förtroende för den sajt de handlar på. 

Ingen går säker
Hon trycker på att ingen kan gå säker för kriminalitet oavsett vad man gör. 

– Jag kan bli bedragen även i kassan på Ica om den som sitter där är ohederlig och i takt med att e-handeln växer drar den åt sig fler ohederliga människor, säger Kerstin Ottosson. 

– Men jag tycker ändå att vår säkerhet fungerar väldigt väl och våra kunder hålls alltid skadeslösa. 

Även Jörgen Wennberg konstaterar att kunderna skyddas. 

– Samtidigt är det inte tillräckligt säkert när det går att komma åt mängder av kortnummer som redan något dygn senare börjar användas. Samtidigt är jag mycket positiv till handel på internet och det pågår också ett arbete med att ta fram säkra lösningar som kommer att ge resultat, säger han.