I höstas insåg polisen i Stockholms län att de måste komma ut i de sociala medierna. Johan Ljunggren tillsattes som projektledare för projektet som pågår under ett år. Efter halva tiden finns polisen i Stockholms län på Facebook och Twitter med omkring 60 000 prenumeranter.

– Att synas på internet ersätter inte att synas på gatorna i dagsläget och det är inget vi ser hända framöver heller, säger Johan Ljunggren.

De sociala medierna är ett kompletterande verktyg i polisernas verksamhet. Johan Ljunggren berättar att polisen även tidigare la tid på att bygga upp nätverk med medborgare, näringsidkare och andra grupper via mejl och brev.

– Sociala medier är ett betydligt enklare och mer effektivt sätt att nå ut. De som skriver på våra kanaler är generellt poliser i yttre tjänst. De har en smartphone och kan via den snabbt och enkelt publicera information om exempelvis vad de gör för tillfället. Det här är ett enkelt sätt att synas på fler än ett ställe samtidigt.

Det är frivilliga poliser som anmält sitt intresse som twittrar i tjänsten. Peter Nylind twittrar som OCSoderort. Han är ordningschef vid Söderortspolisen i Stockholm och berättar att ett fokus på sociala medier sakta växt in i verksamheten.

– Jag pratade lite med två kollegor som twittrade före mig och intresset växte fram, säger Peter Nylind.

I höstas började han twittra själv efter att ha frågat sin distriktschef.

– Det var svårt på ett sätt, det var ett nytt forum för mig personligen och det tog ett tag att komma in i twitterkutymen som finns.

Vad det är som intresserar folk har ordningschefen lärt sig under resans gång. Han får kommentarer om något varit bra eller dåligt och får på så vis en kvittens på hur saker uppfattas.

– Jag får direktåterkoppling om något inte fungerar. Kommunikation och information är det viktigaste, det är inget självändamål att jag ska sitta här och twittra. Vi vill använda kontot till att få ut information till boende och intresserade i vårt distrikt.

Twitter är inte ett bra sätt att kontakta polisen om man vill ha svar på något direkt. OCSoderort sköts till exempel av Peter Nylind ensam och han är inte tillgänglig dygnet runt.

– Jag twittrar inte i realtid, utan när jag har tid. Jag berättar om stort som smått, om vad som händer här i Söderort.

Polisens satsning på sociala medier tycker han fungerar bra. Det är ett nytt sätt att ha kontakt.

– Vi får frågor och önskemål och möjligheten att nå ut med information. Om det till exempel rör sig mycket poliser i ett område kan vi berätta varför.

Det kommer många trafikfrågor också, om vad det kostar att bryta mot olika regler till exempel.

Flera gånger i veckan får han önskemål om att det ska utföras hastighetskontroller på olika platser. Peter Nylind själv är inte ansvarig, men vidarebefordrar sådant till sina kollegor. Man kan inte göra en beställning, men om det passar in och polisen också tror att en kontroll är lämplig så försöker de uppfylla önskningarna som kommer in.

En gång blev det inte som frågeställaren tänkt sig.

– Jag fick in ett önskemål från en man om att utföra en kontroll på en gata och redan morgonen efter kunde mina kollegor vara på plats under en halvtimme.

Det är välkänt av polisen att det ofta körs för fort på gatan i fråga.

– Mannen som bett om kontrollen hörde av sig till mig på Twitter och tackade för en snabbt genomförd kontroll och berättade att det tyvärr blev dyrt även för honom.

Mannen frågade hur många andra som åkte fast och Peter Nylind svarade att det bara var en. Mannen tackade för den dyra läxan och ångrade kanske sin första tweet.

– Hade han inte själv bjudit på det här hade det inte kommit ut alls på samma sätt. Vi myndighetstwittrare har ett stort ansvar. Vi ska inte försvåra brottsutredningar eller skriva saker så att någon kan identifieras. Twitter är inte till för sådant, säger Peter Nylind.

I de sociala medierna kan polisen visa upp en bild av vad de gör. Allmänheten får större insyn i vad deras lokala poliser arbetar med. Johan Ljunggren, projektledare för Stockholms läns satsning på sociala medier, säger att de får tillbaka synpunkter, frågor och kommentarer.

– Vi får ut otroligt mycket av det här. Vi sänker tröskeln för att kontakta oss och får relevanta synpunkter och kommentarer. Vi såg tidigt vinsterna med att hålla vår närvaro lokal, vi kommer närmare medborgarna på det viset.

Det korta formatet på Twitter är en utmaning och passar inte alla. Någon har blivit ombedd att sluta för att det inte fungerat något vidare. Hur polisen formulerar sig i de sociala medierna är ganska självgående tycker Johan Ljunggren.

– Det är en balansgång med det personliga. Kan en myndighet skriva en smiley till exempel? Vissa tycker inte det, andra tycker att det beror på vilket inlägg det handlar om. I ett svar kanske vi kan, men inte i egna inlägg.

Myndighetsspråk ska också undvikas och för att inte inläggen ska verka vara automatiska så har Johan Ljunggren uppmanat alla poliser att avsluta med sina namn.

En av polisens viktigaste uppgifter är att gå ut med brottsförebyggande information.

– Det är ett klockrent sätt att engagera folk, men utmaningen är att få dem att börja gilla eller följa oss. Vuxna har ett enormt intresse, medan ungdomar är svårare.

Polisen har också startat ett nytt Twitterkonto, Polisen08Live, som ska användas vid större event för att gå ut med information.

– Vi kallar det för minutoperativt på polisspråk. Jag pratade med en polismästare i Holland som berättade att de skrivit att allmänheten skulle undvika en särskild plats, vilket fick helt motsatt effekt. Alla ville dit och se vad som var på gång.

Polisen i Stockholms län diskuterade hur de skulle arbeta med sociala medier, men insåg till slut att det bästa vore att bara sätta i gång och testa sig fram.

– Vi insåg att vi inte kunde ha allt klart innan vi startade. Vi har många bitar kvar som vi löser eftersom.

Till hjälp har polisen haft E-delegationens riktlinje för hur myndigheter ska finnas i de sociala medierna och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en handledning.

– Vi har utgått från de här och tagit fram vår egen handbok för Stockholm. Det står en del om hanteringen runt omkring, regler för hur saker ska kontrolleras och det finns inställningstips.

Vad poliserna som använder de sociala medierna ska skriva bestämmer de själva. Det viktiga är att de inte gör narr av någon eller hänger ut någon.

– Vi jobbar fortfarande med språket på Twitter. Det är lite snabbare och kortare. Jag och ledningen har bestämt att vi testar oss fram och rensar rabatten senare. Gör vi något fel får vi återkoppling direkt.

Arbetet med Facebook har kommit längre och är mer strukturerat. Det är en ganska bra spridning bland poliserna som finns på de sociala medierna i länet, även om polisen inte finns överallt än. Näst på tur är Sjöpolisen som ska få en Facebooksida.

– Vi ser att det är betydligt fler som läser än som följer eller gillar oss. På Facebook hade Södermalmspolisen 4 500 som prenumererade förra veckan, men 24 500 unika besökare som tagit del av något av informationen, säger Johan Ljunggren.