Den lilla elleverantören Godel har precis inlett marschen in på den svenska elmarknaden. Reklamspottarna har börjat rulla i tv och företaget har just flyttat in i ett högt kontorshus i anslutning till Råsunda fotbollsstation. 

Utanför fönstren breder fotbollsplanen ut sig i en magnifik vy som många fotbollsfans skulle offra mycket för att ha utanför fönstret. 

Men Godels grundare Stefan Krook är inte särskilt road av spelet nere på den gröna mattan. 

Han är överhuvudtaget inte intresserad av fotboll.
Han går igång på helt andra saker. Som att prata om hur man bäst kombinerar företagande och entreprenörskap med ideellt arbete. 

Inga privata vinstintressen
För Stefan Krook är inte drivfjädern för företagandet att tjäna så mycket pengar som möjligt för egen del. 

Godel drivs helt utan privata vinstintressen. All överskjutande vinst som vanliga företag delar ut till aktieägarna skickar Godel vidare till Rädda Barnen, SOS-Barnbyar eller andra välgörenhetsorganisationer som elkundarna väljer. 

Själva affärsidén bygger på att kunderna erbjuds elpriser som är något lägre än hos de tre stora leverantörerna Vattenfall, Fortum och Eon. Samtidigt bidrar kunderna till Godels överskott som skickas vidare till välgörenhet. 

– Vår vision är att nå en marknadsandel på tio procent. Då skulle vårt bidrag till välgörenhetsorganisationer på sikt kunna bli upp mot 100 miljoner kronor årligen, säger Stefan Krook.
Bakom Godel finns stiftelsen Goodcause, befolkad av höjdare från Ikeasfären, klädjätten H&M och kosmetikföretaget Oriflame som, tillsammans med Stefan Krook själv, är med och finansierar den ovanliga affärsidén. 

Eltjänster är bara första steget, poängterar Stefan Krook. Förhoppningen är att skapa ett varumärke för välgörenhet som kan användas för att sälja många olika typer av varor och tjänster. 

– Oavsett vad man köper av oss, ska man veta att avkastningen går välgörande verksamhet, säger han. 

Sticker ut
Den ideella drivfjädern för Godel sticker onekligen ut i elbranschen, som i dag annars oftast associeras med höga priser, våldsam vinstutveckling och generösa bonusprogram.
Har ni som jobbar på Godel extra låga löner också?
– Vi vill inte bedriva volontärsverksamhet. Det skullle knappast vara framgångsrikt. Men om vi säger att den marknadsmässiga lönen för en chefsperson som börjar här skulle vara 50 000 kronor. Då vill vi att man hamnar på kanske 45 000 kronor. Det är en markering att man verkligen vill arbeta ideell verksamhet. Vi ska inte behöva tack nej till exempelvis rätt marknadschef på grund av lönen, säger Stefan Krook. 

Bakgrund i telebranschen
Stefan Krook kommer från telebranschen. Under det sena 90-talet grundade han och drev uppstickaroperatören Glocalnet, som i dag ägs av Telenor. Men 2002 lämnade han scenen, styrde stegen mot Handels där han pluggade färdigt till civilekonom. 

– Jag hade plötsligt tid att reflektera över vad jag skulle göra med livet, säger han. 

Han ville fortsätta med företagande och entreprenörskap men samtidigt arbeta ideellt och efter en tids grubblande kläcktes idén om Godel. 

Litet steg
Steget från telebranschen över till elbranschen var inte så stort.
Det finns förvåndsvärt många likheter mellan den svenska telemarknaden under 90-talet och elmarknaden i dag.
Marknaden domineras helt av ett fåtal stora aktörer som både producerar tjänsterna, säljer dem till kunderna och äger en stor del av accessnäten in till kunderna.
De stora aktörerna är ovilliga att priskonkurrera och gör följaktligen enorma vinster. 

– Det är inte vettigt som det fungerar just nu. De tre stora bolagen tjänar extremt mycket pengar. Samtidigt producerar exempelvis Vattenfall elen till nästan samma kostnad som de alltid har gjort, säger Stefan Krook. 

Omreglering i stället för avreglering
Trots avregleringar är konkurrensen begränsad.
– Avreglerar man en bransch går det inte bara att säga att alla problem kommer att lösas av marknaden självt. Man måste vara beredd att skruva och mickla lite för att konkurrensen ska fungera. I stället för avreglering borde man kanske tala om omreglering. Elbranschen ligger ett par år efter telebranschen rent regleringsmässigt, säger Stefan Krook. 

På mobiltelemarknaden förbättrades konkurrenssitutionen rejält i samband med att nya aktörer som Tre och även Telenor kom in på scenen. Vad krävs för en liknande utveckling på elmarknaden? 

Det handlar inte bara om regleringar för att sparka igång en bättre priskonkurrens på elmarknaden, menar Stefan Krook.
– Det måste till framgångsexempel också, ett Ryanair fast i elbranschen, säger han.