Varför ska alla mobilsamtal och trådlöst internetsurfande trängas runt ett fåtal radiofrekvenser?

Går det att använda eterns ”vita frekvenser” för att avlasta mobilnäten?

Den frågan diskuterades på den internationella konferensen Crowncom på KTH i mitten av juni. Där sammanfattades resultaten av EU-projektet Quasar som undersökt saken grundligt.

Svaret är med tvekan ja. Det är tekniskt svårt att genomföra och svårt att göra lönsamt. Vinsten i trådlös kapacitet blir inte så stor som man först trodde, men det kan ändå vara nödvändigt att styra utvecklingen i den riktningen.

Vad är vita frekvenser? Det är radiofrekvenser som har gott om ledigt utrymme. Ett välkänt exempel är de frekvenser som är avsatta för tv-sändningar.

– Det finns inga frekvensområden som är helt fria från signaler, säger professor Jens Zander på KTH, men det finns frekvensområden som är underutnyttjade.

För digital-tv-nätet, dvb-t, används frekvensområdet 470–790 megahertz. Då handlar det om envägskommunikation med en sändare och många mottagare, och på varje plats på kartan kan en tv-mottagare få in en eller två digital-tv-sändare.

Så det borde finnas gott om lediga frekvenser med plats för annat än tv. Till exempel mobiltelefoni eller något slags wi-fi.

Inte så att det ska startas nya mobil-tv-nät på de frekvenserna. Utan snarare så att operatörerna ska kunna växla över trafik till de frekvenserna för att avlasta.

Nu är det inte så enkelt.

Tv-nätet och tv-mottagarna är nämligen inte gjorda för att samsas med annan trafik. Den enklaste mobiltelefon klarar av att sortera ut dina samtal från andra samtal som pågår på nästan samma frekvens, men en tv-mottagare är en enkel manick.

Om tv-sändningarna som kommer på samma frekvens och från samma håll hela tiden skulle kompletteras med mobiltelefonsamtal från olika platser i närheten skulle det blir problem med störningar. De som har en granne med kommunikationsradio känner till problemet.

Det finns också vita frekvenser som är känsliga.

De används för flyget, sjöfarten och räddningstjänsterna. Det är bokstavligen livsviktigt att de inte störs.

Mest lovande just nu verkar vara att använda vita frekvenser för wi-fi-liknande inomhusnätverk. Så länge man håller sig inomhus är det nämligen mindre risk för att den nya trafiken stör den gamla.

Korta meddelanden mellan maskiner, så kallad m2m, är också tänkbart, särskilt när det inte är tidskritiskt.

– Det är inte brist på frekvenser, och kommer aldrig att bli brist på frekvenser, säger Urban Landmark, ansvarig för frekvenser på PTS.

Han anser att vita frekvenser inte bara är breda utrymmen på spektrumkartan, som tv-frekvenserna, utan att det finns vita frekvenser insprängda över hela radiospektrum. Konsten är att hitta de lediga utrymmena och använda dem.

Oliver Holland från King’s College i London påpekar att detta får konsekvenser för den traditionella uppdelningen i fritt spektrum, som alla får använda, och licensierat spektrum, som mobiltelefonfrekvenserna. Han tänker sig en framtida gradvis övergång från helt fritt till licensierat med ensamrätt. I mellanlägena kan man betala för rätten att använda vissa frekvenser, men får också acceptera att andra använder samma frekvensområde för avlastning.