- museosuomi.fi
- seco.tkk.fi/
- montakertaakaupunkiin.fi/wandora/index_
en.htmlwww.semanticweb.org
En mångsidig museumsportal, MuseoSuomi, förverkligar den semantiska webbidén. Ett annat projekt, FinnONTO, ska bli ett intelligent söksystem på grundval av ett allomfattande finskt ämnesordsregister. Den semantiska webben kan ses som nästa steg i bibliotekens service utöver de som skildrats de tre föregående fredagarna.
Drömmen om den semantiska webben emanerar från Word Wide Web-skaparen Tim Berners-Lee, som i sin bok Weaving the Web (1999) tyckte att det var dags att gå vidare med mera intelligenta söksystem. Datorerna ska kunna välja ut, sammanställa, sortera och kombinera information (multi-facet search). Den semantiska webbens mål är att man snabbare ska nå ett fullödigt resultat av sin sökning.
MuseoSuomi har endast gjorts på finska, men det finns lyckligtvis en engelskspråkig guide i menyn. Här publiceras veterligen för första gången museisamlingar i form av semantisk webb. Applikationen togs för första gången i bruk 2004 och fick samma år en internationell utmärkelse som semantisk webbportal.
Idén är att virtuellt presentera en enhetlig nationell museisamling, som innehåller tusentals olika typer av material från olika museer, som föremålssamlingar, konst eller kulturobjekt utomhus på ett innehållsmässigt jämförbart sätt. MuseoSuomis söksystem bygger inte på traditionella sökord utan det ”förstår” begrepp (till exempel ”Esbo” eller ”spinnrockshuvud”) och sambanden mellan dessa (till exempel att Hagalund hör till Esbo, eller att spinnrockshuvudet har med spinnrock att göra).
Man kan söka föremål ur nio aspekter på en och samma gång (typ av föremål, användare, användningstillfälle etcetera). Till vart föremål kan man enligt logikens regler länka andra, på olika vis anknytande föremål. Man kan exempelvis kombinera en sida om vigselringar med sidor om olika slag av bröllopsrekvisita.
En ny semantisk webbplats är Town and Again, där finska städer ses ur ett konstnärligt perspektiv. Här kan man kombinera olika informationskategorier i ett fiffigt koordinatsystem.
Ett jätteprojekt under utveckling är nämnda FinnONTO, som ska skapa en ”General Finnish Ontology” (referensverk), grundad på ett ämnesordsregister i en nationell katalogdatabas med 23 000 begrepp.
Bakom projektet står ett konsortium av 30 organisationer och företag från universitet, samhälle toch näringslivet. Professor Eero Hyvönen på Semantic Computing Research Group vid Helsingfors tekniska universitet och Helsingfors universitet, leder projektet. Han berättar att ett tjogtal personer jobbar med det: datavetare, terminologiexperter, bibliotekarier och andra sakkunniga inom varierande ämnesområden.
Men är det inte en viss risk att sådana här tänkande sökmaskiner gör att bibliotekarier blir överflödiga?
– Nej, maskiner förblir mycket dummare än bibliotekarier, men de kan bespara en massa jobb som är tråkiga för bibliotekarien att syssla med. Mänskliga insatser kan i stället riktas mot mera sofistikerade uppgifter.
Professor Hyvönen är en klar förespråkare för öppen källkod. Projektet ska vara färdigt 2007, och Hyvönen vill gå vidare med projekt inom kultur- och hälsovårdssektorn, e-government och e-lärande.
Men användarna har väl olika yrkesmässiga bakgrunder och andra infallsvinklar?
– Teknologierna kan överbrygga dessa gap, det ser lovande ut. Men mycket arbete återstår, vi trampar fortfarande i barnskorna. Det finns ännu få tillämpningar av den semantiska webben i verkliga livet, sammanfattar Eero Hyvönen.
I Sverige sker viss forskning: Linköpings universitet var tidigt ute med semantisk webb för företagens behov med bland annat Semantic Webb for Production (sweprod), men enligt Uwe Assmann, en av initiativtagarna, är det ”inte så populärt i Sverige”. Han menar att tyska och österrrikiska projekt kommit längre. Fast de håller sig på det teoretiska planet, se till exempel Ontoprise.de.
Svenska bibliotekarier
oense om nyttan Bibliotekarien Åke Nygren, projektledare för Fråga biblioteket, har samlat dessa citat från Biblist:
”Jag tror definitivt att semantiska sökmotorer är framtiden. Artificiell intelligens kommer att avlösa mycket av den mänskliga kontakten inom de flesta områden. Biblioteken kommer att bli något helt annat – inte försvinna.”
”Jag tror att semantisk webb har framtiden för sig, men precis som men den vanliga webben kommer det säkert att ta tio år innan det blir något användbart och då sannolikt inte i den form vi ser framför oss nu. Tim Berners-Lee har ju pratat om the semantic web i sju-åtta år och det är först nu man ser de första praktiska experimenten.”
”Jag uppfattar inte den semantiska webben som ett hot mot ”mänsklig hjälp”. Tvärtom; jag ser det som god samverkan mellan teknik och människor. Människor kommer alltid att behövas för de slutgiltiga bedömingarna, men tekniken kan hjälpa till.”
”Jag tror att kunna använda potentialen i semantisk webb inom vissa branscher skapar mer dynamik och lätttillgängligare tjänster. Det bidrar till mänskliga relationer och demokratiseringar och rättvisare samhälle. Samtidigt kan utvecklingen av denna teknologi leda till stora luckor i bevarandet av kulturarvet, forskning och information inom den akademiska sfären.”
En informationsspecialist är ännu mer skeptisk:
”Semantiska webben är en teknikdröm, född av tekniker. Idén skulle aldrig ha fötts av en bibliotekarie. Tim Berners-Lee är en tekniker. De som tror på den semantiska webben har inte insett att det inte går att jämställa beskrivningar av allt, smått som stort, abstrakt som konkret, fysiska objekt likaväl som ’virtuella’ världen, de är helt enkelt alltför mångfacetterade!”
Folke Schimanski
cskultur@idg.se
Sökmotorer som servar bättre
I väntan på den semantiska webben kan man tillgå flera sökare, som inte bara har utrymme för sökord med någon avancerad variant.
I Amazons sökmotor A9.com prickar man dessutom för olika sorts kategorier (webb, böcker, nyheter, bloggar med mera), antingen en i taget eller alla på en gång.
I januari lanserade de finska biblioteken Sökslussen (http://sokslussen.biblioteken.fi), en portal för övergripande webbsökning i finländska och svenska nätresurser. Där slussas du automatiskt till flera bibliotekskataloger, uppslagsverk, webbplatser i den offentliga sektorn, artiklar, böcker, eller andra datatjänster samtidigt. Det finns en svenskspråkig version.
En enorm sökmotor som Google verkar dölja är Open Directory Project (dmoz.org). Den bygger på öppen källkod och omfattar hela 590 000 begrepp. 72 000 frivilliga har byggt upp resursen. Den samlar ”bara” webbsidor, fast drygt 5,3 miljoner.
Folke Schimanski
cskultur@idg.se
Drömmen om den semantiska webben emanerar från Word Wide Web-skaparen Tim Berners-Lee, som i sin bok Weaving the Web (1999) tyckte att det var dags att gå vidare med mera intelligenta söksystem. Datorerna ska kunna välja ut, sammanställa, sortera och kombinera information (multi-facet search). Den semantiska webbens mål är att man snabbare ska nå ett fullödigt resultat av sin sökning.
MuseoSuomi har endast gjorts på finska, men det finns lyckligtvis en engelskspråkig guide i menyn. Här publiceras veterligen för första gången museisamlingar i form av semantisk webb. Applikationen togs för första gången i bruk 2004 och fick samma år en internationell utmärkelse som semantisk webbportal.
Idén är att virtuellt presentera en enhetlig nationell museisamling, som innehåller tusentals olika typer av material från olika museer, som föremålssamlingar, konst eller kulturobjekt utomhus på ett innehållsmässigt jämförbart sätt. MuseoSuomis söksystem bygger inte på traditionella sökord utan det ”förstår” begrepp (till exempel ”Esbo” eller ”spinnrockshuvud”) och sambanden mellan dessa (till exempel att Hagalund hör till Esbo, eller att spinnrockshuvudet har med spinnrock att göra).
Man kan söka föremål ur nio aspekter på en och samma gång (typ av föremål, användare, användningstillfälle etcetera). Till vart föremål kan man enligt logikens regler länka andra, på olika vis anknytande föremål. Man kan exempelvis kombinera en sida om vigselringar med sidor om olika slag av bröllopsrekvisita.
En ny semantisk webbplats är Town and Again, där finska städer ses ur ett konstnärligt perspektiv. Här kan man kombinera olika informationskategorier i ett fiffigt koordinatsystem.
Ett jätteprojekt under utveckling är nämnda FinnONTO, som ska skapa en ”General Finnish Ontology” (referensverk), grundad på ett ämnesordsregister i en nationell katalogdatabas med 23 000 begrepp.
Bakom projektet står ett konsortium av 30 organisationer och företag från universitet, samhälle toch näringslivet. Professor Eero Hyvönen på Semantic Computing Research Group vid Helsingfors tekniska universitet och Helsingfors universitet, leder projektet. Han berättar att ett tjogtal personer jobbar med det: datavetare, terminologiexperter, bibliotekarier och andra sakkunniga inom varierande ämnesområden.
Men är det inte en viss risk att sådana här tänkande sökmaskiner gör att bibliotekarier blir överflödiga?
– Nej, maskiner förblir mycket dummare än bibliotekarier, men de kan bespara en massa jobb som är tråkiga för bibliotekarien att syssla med. Mänskliga insatser kan i stället riktas mot mera sofistikerade uppgifter.
Professor Hyvönen är en klar förespråkare för öppen källkod. Projektet ska vara färdigt 2007, och Hyvönen vill gå vidare med projekt inom kultur- och hälsovårdssektorn, e-government och e-lärande.
Men användarna har väl olika yrkesmässiga bakgrunder och andra infallsvinklar?
– Teknologierna kan överbrygga dessa gap, det ser lovande ut. Men mycket arbete återstår, vi trampar fortfarande i barnskorna. Det finns ännu få tillämpningar av den semantiska webben i verkliga livet, sammanfattar Eero Hyvönen.
I Sverige sker viss forskning: Linköpings universitet var tidigt ute med semantisk webb för företagens behov med bland annat Semantic Webb for Production (sweprod), men enligt Uwe Assmann, en av initiativtagarna, är det ”inte så populärt i Sverige”. Han menar att tyska och österrrikiska projekt kommit längre. Fast de håller sig på det teoretiska planet, se till exempel Ontoprise.de.
Svenska bibliotekarier
oense om nyttan Bibliotekarien Åke Nygren, projektledare för Fråga biblioteket, har samlat dessa citat från Biblist:
”Jag tror definitivt att semantiska sökmotorer är framtiden. Artificiell intelligens kommer att avlösa mycket av den mänskliga kontakten inom de flesta områden. Biblioteken kommer att bli något helt annat – inte försvinna.”
”Jag tror att semantisk webb har framtiden för sig, men precis som men den vanliga webben kommer det säkert att ta tio år innan det blir något användbart och då sannolikt inte i den form vi ser framför oss nu. Tim Berners-Lee har ju pratat om the semantic web i sju-åtta år och det är först nu man ser de första praktiska experimenten.”
”Jag uppfattar inte den semantiska webben som ett hot mot ”mänsklig hjälp”. Tvärtom; jag ser det som god samverkan mellan teknik och människor. Människor kommer alltid att behövas för de slutgiltiga bedömingarna, men tekniken kan hjälpa till.”
”Jag tror att kunna använda potentialen i semantisk webb inom vissa branscher skapar mer dynamik och lätttillgängligare tjänster. Det bidrar till mänskliga relationer och demokratiseringar och rättvisare samhälle. Samtidigt kan utvecklingen av denna teknologi leda till stora luckor i bevarandet av kulturarvet, forskning och information inom den akademiska sfären.”
En informationsspecialist är ännu mer skeptisk:
”Semantiska webben är en teknikdröm, född av tekniker. Idén skulle aldrig ha fötts av en bibliotekarie. Tim Berners-Lee är en tekniker. De som tror på den semantiska webben har inte insett att det inte går att jämställa beskrivningar av allt, smått som stort, abstrakt som konkret, fysiska objekt likaväl som ’virtuella’ världen, de är helt enkelt alltför mångfacetterade!”
Folke Schimanski
cskultur@idg.se
Sökmotorer som servar bättre
I väntan på den semantiska webben kan man tillgå flera sökare, som inte bara har utrymme för sökord med någon avancerad variant.
I Amazons sökmotor A9.com prickar man dessutom för olika sorts kategorier (webb, böcker, nyheter, bloggar med mera), antingen en i taget eller alla på en gång.
I januari lanserade de finska biblioteken Sökslussen (http://sokslussen.biblioteken.fi), en portal för övergripande webbsökning i finländska och svenska nätresurser. Där slussas du automatiskt till flera bibliotekskataloger, uppslagsverk, webbplatser i den offentliga sektorn, artiklar, böcker, eller andra datatjänster samtidigt. Det finns en svenskspråkig version.
En enorm sökmotor som Google verkar dölja är Open Directory Project (dmoz.org). Den bygger på öppen källkod och omfattar hela 590 000 begrepp. 72 000 frivilliga har byggt upp resursen. Den samlar ”bara” webbsidor, fast drygt 5,3 miljoner.
Folke Schimanski
cskultur@idg.se
(
Den här artikeln har null kommentarer:
