Det hävdar Dataföreningens ordförande, Rolf Berndtson, i ett remissvar till regeringens utredning om tillit till IT. Utmaningen handlar om att öka IT-intresset och som en effekt av det tilliten till IT, framför allt hos dem som inte har tillgång till dator i hemmet, vilket enligt en rapport från World Internet Institute är en fjärdedel av Sveriges befolkning.
– Lyckas vi inte få 90–95 procent att bli e-medborgare ser jag en uppenbar risk att myndigheterna får lära sig att leva med två system. I värsta fall kan behövas mer personal på myndigheterna. Regeringen tar inte problemet på allvar. Göran Persson är totalt ointresserad av IT. Någon annan måste träda fram, säger Rolf Berndtson, ordförande på Dataföreningen.
Olle Findahl, professor och forskningsledare för World Internet Institute, delar Rolf Berndtsons oro.
Många ointresserade av IT
– Våra siffror är från förra året, men det har rört på sig väldigt lite. Många är ointresserade av IT. Och även om endast en miljon på sikt saknar dator får myndigheterna lära sig att leva med två system, säger Olle Findahl.
Nära hälften av dem som saknar dator i hemmet uppger de är ointresserade av IT.
– Vi är med stormsteg på väg in i det 2/3-samhälle som forskare har varnat för, säger Rolf Berndtson.
– Lika stora andelar gamla som unga saknar dator. Så problemet försvinner inte av sig självt, säger Rolf Berndtson.
Enligt Dataföreningen finns sätt att råda bot på situationen.
Pröva e-tjänster
– Får svenskar bred datorutbildning som ger datakörkort ökar självförtroendet och benägenheten att även pröva e-tjänster hos myndigheter. Det krävs inget stort ekonomiskt stöd, utan det kan ske via studiecirklar, säger Rolf Berndtson.
Enligt Rolf Berndtson kan man erbjuda en folkdator för några tusen kronor. Och bredbandsleverantörer skulle kunna utöka sin produktportfölj med billiga datorabonnemang.
– Det säljs cirka 1,3 datorer i Sverige i år. Företagen har sällan datorerna i mer än tre år och i hemmet har man ofta en dator i fem år. Om 60–70 procent av de datorer som varit hos företagen i tre år inte går till skroten talar vi om en miljon datorer per år som kan användas av svenskar utanför
IT-samhället, säger Rolf Berndtson.
– Lyckas vi inte få 90–95 procent att bli e-medborgare ser jag en uppenbar risk att myndigheterna får lära sig att leva med två system. I värsta fall kan behövas mer personal på myndigheterna. Regeringen tar inte problemet på allvar. Göran Persson är totalt ointresserad av IT. Någon annan måste träda fram, säger Rolf Berndtson, ordförande på Dataföreningen.
Olle Findahl, professor och forskningsledare för World Internet Institute, delar Rolf Berndtsons oro.
Många ointresserade av IT
– Våra siffror är från förra året, men det har rört på sig väldigt lite. Många är ointresserade av IT. Och även om endast en miljon på sikt saknar dator får myndigheterna lära sig att leva med två system, säger Olle Findahl.
Nära hälften av dem som saknar dator i hemmet uppger de är ointresserade av IT.
– Vi är med stormsteg på väg in i det 2/3-samhälle som forskare har varnat för, säger Rolf Berndtson.
– Lika stora andelar gamla som unga saknar dator. Så problemet försvinner inte av sig självt, säger Rolf Berndtson.
Enligt Dataföreningen finns sätt att råda bot på situationen.
Pröva e-tjänster
– Får svenskar bred datorutbildning som ger datakörkort ökar självförtroendet och benägenheten att även pröva e-tjänster hos myndigheter. Det krävs inget stort ekonomiskt stöd, utan det kan ske via studiecirklar, säger Rolf Berndtson.
Enligt Rolf Berndtson kan man erbjuda en folkdator för några tusen kronor. Och bredbandsleverantörer skulle kunna utöka sin produktportfölj med billiga datorabonnemang.
– Det säljs cirka 1,3 datorer i Sverige i år. Företagen har sällan datorerna i mer än tre år och i hemmet har man ofta en dator i fem år. Om 60–70 procent av de datorer som varit hos företagen i tre år inte går till skroten talar vi om en miljon datorer per år som kan användas av svenskar utanför
IT-samhället, säger Rolf Berndtson.
(
Den här artikeln har null kommentarer:
