Av
Regeringen avsätter 40 miljoner under nästa år och därefter 100 miljoner kronor årligen, åtminstone mandatperioden ut, till att utveckla hälsokonton.
Där ska svenskarna få möjlighet att samla den information om vår hälsa som vi anser är relevant. Kontot är personligt och helt frivilligt att använda och plattformen ska tillhandahållas av staten.
– Det här ska inte vara vilken molntjänst som helst. Staten går in är för att se till att det finns en så trygg och säker lagring som det bara går, säger Karin Johansson, statssekreterare med ansvar för e-hälsofrågor hos socialminister Göran Hägglund, KD.
I dagarna drar Apotekens Service i gång en intresseförfrågan inför en kommande förhandlad upphandling.
– Det här är ett led i regeringens politik – att flytta mer makt till oss medborgare och patienter och ge oss fler verktyg för att öka delaktigheten, säger Karin Johansson.
Hon framhåller att de budgeterade miljonerna inte ska ses som det utrymme som finns i upphandlingen.
– Pengarna ska inte bara gå till den tekniska plattformen utan det handlar också om sådant som information och att få fram tjänster.
Karin Johansson poängterar att det här är den första e-hälsosatsningen där staten tar ansvaret. Allt annat har landstingen stått för, även om staten varit med och betalat.
– Det har naturligtvis varit en process. Om vi låtit landstingen utveckla hälsokonton hade det sett väldigt olika ut över landet. De landsting som är på hugget hade levererat jättebra tjänster medan andra inte varit lika snabba, säger hon.
Finessen med den statliga plattformen är enligt Karin Johansson att om ett landsting utvecklar en tjänst till den så fungerar den tjänsten över hela landet.
– På så sätt kan vi hjälpas åt att fylla plattformen med relevant innehåll. Dessutom skapar vi en tydligare marknad där leverantörerna inte behöver leverera olika tjänster.
De första tjänsterna är tänkta att finnas på plats nästa höst.
– Det blir då i en relativt blygsam skala och tanken är att bygga upp det möjliga tjänsteutbudet successivt, säger Lena Furmark, politiskt sakkunnig på socialdepartementet och ordförande i den styrgrupp som leder arbetet med personliga hälsokonton.
Att läkemedelslistor blir bland det första som ska kunna läggas in på hälsokontot är klart.
– Det är en tjänst som staten kan leverera för att den sitter på informationen, säger Karin Johansson.
Hon talar om vaccinationer som något som skulle kunna läggas in men också sådant som information från pulsmätare exempelvis.
– Bara fantasin sätter gränserna.
Dessutom finns förhoppningar att satsningen ska leda till färre läkarbesök på sikt.
– Information om det egna tillståndet och delaktighet för med sig en massa fördelar – vi blir friskare fortare och det blir färre återbesök, Vi konsumerar helt enkelt mindre vård och det gör att de offentliga systemen belastas mindre, säger Lena Furmark.
Där ska svenskarna få möjlighet att samla den information om vår hälsa som vi anser är relevant. Kontot är personligt och helt frivilligt att använda och plattformen ska tillhandahållas av staten.
– Det här ska inte vara vilken molntjänst som helst. Staten går in är för att se till att det finns en så trygg och säker lagring som det bara går, säger Karin Johansson, statssekreterare med ansvar för e-hälsofrågor hos socialminister Göran Hägglund, KD.
I dagarna drar Apotekens Service i gång en intresseförfrågan inför en kommande förhandlad upphandling.
– Det här är ett led i regeringens politik – att flytta mer makt till oss medborgare och patienter och ge oss fler verktyg för att öka delaktigheten, säger Karin Johansson.
Hon framhåller att de budgeterade miljonerna inte ska ses som det utrymme som finns i upphandlingen.
– Pengarna ska inte bara gå till den tekniska plattformen utan det handlar också om sådant som information och att få fram tjänster.
Karin Johansson poängterar att det här är den första e-hälsosatsningen där staten tar ansvaret. Allt annat har landstingen stått för, även om staten varit med och betalat.
– Det har naturligtvis varit en process. Om vi låtit landstingen utveckla hälsokonton hade det sett väldigt olika ut över landet. De landsting som är på hugget hade levererat jättebra tjänster medan andra inte varit lika snabba, säger hon.
Finessen med den statliga plattformen är enligt Karin Johansson att om ett landsting utvecklar en tjänst till den så fungerar den tjänsten över hela landet.
– På så sätt kan vi hjälpas åt att fylla plattformen med relevant innehåll. Dessutom skapar vi en tydligare marknad där leverantörerna inte behöver leverera olika tjänster.
De första tjänsterna är tänkta att finnas på plats nästa höst.
– Det blir då i en relativt blygsam skala och tanken är att bygga upp det möjliga tjänsteutbudet successivt, säger Lena Furmark, politiskt sakkunnig på socialdepartementet och ordförande i den styrgrupp som leder arbetet med personliga hälsokonton.
Att läkemedelslistor blir bland det första som ska kunna läggas in på hälsokontot är klart.
– Det är en tjänst som staten kan leverera för att den sitter på informationen, säger Karin Johansson.
Hon talar om vaccinationer som något som skulle kunna läggas in men också sådant som information från pulsmätare exempelvis.
– Bara fantasin sätter gränserna.
Dessutom finns förhoppningar att satsningen ska leda till färre läkarbesök på sikt.
– Information om det egna tillståndet och delaktighet för med sig en massa fördelar – vi blir friskare fortare och det blir färre återbesök, Vi konsumerar helt enkelt mindre vård och det gör att de offentliga systemen belastas mindre, säger Lena Furmark.
