Tack vare att gamepaden innehåller samma rörelsekänsliga delar som gamla Wii-kontroller kan du svepa med den i luften och se en version av en tv-bild som om du hade röntgenglasögon på dig. Det är modigt och minst sagt innovativt. Kanske lite för mycket. För till skillnad från Wii, som alla begrep sig på vid första anblick, är systemet komplicerat.

Inte för gamers som gärna ser en ny dimension i spelandet, men för just den målgrupp Nintendo nådde med gamla Wii: De som började uppskatta spel när de slapp menyval och komplicerade poängsystem. De svingade sina kontroller i en simulerad tennismatch och det räckte bra. Nu blir det i stället fler skärmar att hålla reda på för spelaren.

Att tennismatcher och bowling är det man närmast tänker på när Wii kommer på tal sätter fingret på den andra svårigheten.

Konsolen sålde bra, men förbluffande få köpte fler spel efter att ha tröttnat på medföljande Wii Sports. Det är ingen vågad gissning att många Wii i dag samlar damm i garderober.

Kan de förändra världen igen?

År 2006 lyckades Nintendo ändra vår bild av hur en spelkonsol ska se ut. Frågan är om det går att upprepa med tanke på hur snabbt intresset falnade senast. För att inte tala om uppförsbacken när spelutvecklare ska övertalas att utveckla för den speciella kontrollen, funktioner som inte fungerar på andra plattformar. Priset då?

I USA ska den enklaste versionen gå på 300 dollar inklusive en handkontroll. Det är nästan i nivå med den sju år gamla Xbox 360. Men i Sverige ser det ut att bli dyrare. De preliminära priserna börjar på 3 500 kronor.

Sida 2 / 2

Innehållsförteckning