I den elektroniska världen finns all information tillgänglig. Så det är lika bra att vara öppen och transparent. Företag som mörkar information blir ändå påkomna. Så brukar det låta när internetvisionärer eller framstående affärsutvecklare lägger ut texten om hur framgångsrika företag bör jobba gentemot sina kunder.

Den bistra sanningen är givetvis en annan. Vi på Computer Sweden har de senaste åren lyckats avslöja ett par stora misslyckanden i banker. Skrotade stora projekt och allvarliga intrång. Jag är övertygad om att det på sin höjd är några snöflingor högst upp på isberget. Finns det några personer som är bra på att hålla tand för tunga så är det it-säkerhetschefer på stora bolag. Dagligen nöter tusentals digitala murbräckor mot bankernas säkerhetsdörrar. Att de aldrig skulle lyckas är naivt att tro.

Inom banksektorn pratar alla affärsutvecklare i dag om kunddriven innovation, att man med hjälp av kunderna utvecklar nya tjänster. För det krävs transparens, då tvingas banken att vara öppen och ärlig med vilka brister banken har – och måste förbättra.

Frågan är om bankerna, bortsett från några optimistiska affärsutvecklare, verkligen har kulturen att vara öppna med sina fel och brister och därmed ge sig på de områden där de verkligen kan hitta förbättringar. Om de inte ens kan redovisa kostnader för exempelvis fonder på ett jämförbart sätt eller trixar med olika beräkningar av bolåneränta – hur ska de då kunna innovera med samma kunder som man på andra områden faktiskt lurar?

Bindningstiden på mina bolån har just gått ut. Min bankkontakt (hans titel är givetvis inte säljare utan rådgivare) vill sälja på mig sparanden som långsiktigt gynnar banken och kanske inte gör mig så mycket gott.

En riktig rådgivare skulle se över alla mina pengar och ge mig råd som långsiktigt skulle gynna mig – och därmed även banken. Från dolda bankintrång till säljande rådgivare, jag tror inte svenska banker är mogna för att utvecklas tillsammans med sina kunder.