Å ena sidan den digitaliserade i-världen, å den andra u-världens efterblivenhet, som här i Afghanistan. Men det finns fler motsättningar, skriver Eamonn Kel
Kelly försöker ”förutspå nutiden” genom att måla en karta över vår tids dynamiska motsättningar. Konfliktytor, som liksom en spänd gitarrsträng, ger ifrån sig vågor av förändring. Vissa i dur, andra i moll.
Dessa motsättningar är tillsammans unika för varje tidsepok.
Klarhet och galenskap är motsättningen mellan transparent information och lögner och konspirationsteorier. Likt vågen på bokens omslag kan osanningar växa och få ett eget liv på nätet. Med tillräckligt många träffar i en sökmotor kan vad som helst betraktas som sant.
Samtidigt finns allt mer kunskap och information tillgänglig, inte minst om oss själva. Vi är på väg mot det transparenta samhället där privatlivets area blir allt mindre och urbaniseringens anonymitet blir ett minne blott.
Motsättningen mellan sekulär och helig är den mellan upplysningserans rationalitet och religionens arv. Tumultet efter Muhammedkarikatyrerna visar vad som kan hända när religionen och sekulariteten kolliderar på den demokratiska spelplanen.
Kelly tar upp olika former av religiös extremism men också den moderna spiritualismen och vårt sökande efter mening.
Makt och sårbarhet handlar om USA som den enda återstående militära supermakten men också den moderna terrorismen. Massförstörelsevapnet är på väg att bli en konsumentprodukt, något du kan köpa och ladda hem från internet. En enorm utmaning för våra samhällen, oavsett hur militärt mäktiga de är.
Sårbarheten gäller även piratkopiering, sjukdomar och datorvirus. Det finns mycket att vara rädd för under 2000-talet. Riskhantering blir därmed en nyckelfärdighet för ett modernt samhälle.
Kelly spekulerar i ett nytt slags klassamhälle, där människor är uppdelade i förtroendeklasser med olika åtkomstmöjligheter och säkerhetsnivåer.
I kapitlet om teknologisk acceleration och opposition skriver Kelly om hur allt kraftfullare datorer blivit motorn för utvecklingen inom så gott som alla forsknings-områden.
Han talar om den annalkande konvergeringen mellan olika teknologier i BANG: Bitar (informationsteknik), Atomer (nanoteknologi), Neuroner (hjärnforskning och AI) och Gener (bioteknik). Fyra områden som alla driver på utvecklingen av varandra.
Motsättningen mellan välstånd och fattigdom handlar om den ekonomiska tillväxt som pågår i områden som bara för något decennium ansågs dömda att leva i under knappa förhållanden för evigt, men även den utbredda fattigdomen.
Kelly refererar till ekonomen Hernando de Soto som i sin bok The Mystery of Capital, visar vilka enorma ekonomiska resurser som finns dolda i utvecklingsländerna. Dessa döljs av korruption och avsaknad av de instrument vi i den rikare delen av världen tar för givna: lagar om äganderätt, att säkert kunna identifiera en individ och ett utbyggt kreditsystem.
Frånvaron av dessa utgör en osynlig mur mellan de som ingår i det kapitalistiska systemet och de som står utanför; mellan välstånd och nedgång.
Icke-fysiska och fysiska ekonomier är spänningen mellan ideer och atomer.
Den fysiska vikten av det USA producerar är marginellt högre i dag än för 50 eller 100 år sedan, men det ekonomiska värdet har mångdubblats. Moderna ekonomier cirkulerar kring idéer, tjänster och upplevelser.
Samtidigt finns det en fysisk infrastruktur som är viktig för att våra samhällen ska fungera. I många i-länder är denna infrastruktur åldersstigen, sliten och omodern. Bland utvecklingsländerna är den än mer bristfällig om ens existerande. Särskilt gäller detta för vatten och energi.
Kelly ser trots detta en möjlighet för utvecklingsländer att göra grodhopp upp till eller förbi de utvecklade länderna.
Exempelvis är det enklare att bygga ett mobiltelefonnät än ett nät för fast telefoni.
Redan 1798 skrev engelsmannen Thomas Malthus om hur jordens resurser inte skulle räcka till för att föda alla. Hans oro lever kvar även om det i dag snarare handlar om energi än mat åt alla.
Detta är konflikten mellan människan och planeten.
James Lovelocks teori om jordklotet som en levande varelse, Gaia, återkommer flera gånger. Kelly tror på en ökad förståelse från mänskligheten inför det faktum att jordklotet är en ömtålig varelse och att våra handlingar får konsekvenser.
Han ser ett slut på epoken med fossila bränslen men lyfter också fram att planetens hälsa, precis som de andra av 2000-talets utmaningar, är globala och påverkar oss alla. Det går inte att gömma sig bakom nationalstatens gränser.
Varje sida innehåller fakta eller referenser värda egna utredningar och fördjupelse. Man kastas mellan isande skräck över hoten och en känsla av att vi står på randen till den mest fantastiska epok mänskligheten skådat. En tid då sjukdom, åldrande och fattigdom är minnen blott.
Mäktiga tider, sannerligen.
Dessa motsättningar är tillsammans unika för varje tidsepok.
Klarhet och galenskap är motsättningen mellan transparent information och lögner och konspirationsteorier. Likt vågen på bokens omslag kan osanningar växa och få ett eget liv på nätet. Med tillräckligt många träffar i en sökmotor kan vad som helst betraktas som sant.
Samtidigt finns allt mer kunskap och information tillgänglig, inte minst om oss själva. Vi är på väg mot det transparenta samhället där privatlivets area blir allt mindre och urbaniseringens anonymitet blir ett minne blott.
Motsättningen mellan sekulär och helig är den mellan upplysningserans rationalitet och religionens arv. Tumultet efter Muhammedkarikatyrerna visar vad som kan hända när religionen och sekulariteten kolliderar på den demokratiska spelplanen.
Kelly tar upp olika former av religiös extremism men också den moderna spiritualismen och vårt sökande efter mening.
Makt och sårbarhet handlar om USA som den enda återstående militära supermakten men också den moderna terrorismen. Massförstörelsevapnet är på väg att bli en konsumentprodukt, något du kan köpa och ladda hem från internet. En enorm utmaning för våra samhällen, oavsett hur militärt mäktiga de är.
Sårbarheten gäller även piratkopiering, sjukdomar och datorvirus. Det finns mycket att vara rädd för under 2000-talet. Riskhantering blir därmed en nyckelfärdighet för ett modernt samhälle.
Kelly spekulerar i ett nytt slags klassamhälle, där människor är uppdelade i förtroendeklasser med olika åtkomstmöjligheter och säkerhetsnivåer.
I kapitlet om teknologisk acceleration och opposition skriver Kelly om hur allt kraftfullare datorer blivit motorn för utvecklingen inom så gott som alla forsknings-områden.
Han talar om den annalkande konvergeringen mellan olika teknologier i BANG: Bitar (informationsteknik), Atomer (nanoteknologi), Neuroner (hjärnforskning och AI) och Gener (bioteknik). Fyra områden som alla driver på utvecklingen av varandra.
Motsättningen mellan välstånd och fattigdom handlar om den ekonomiska tillväxt som pågår i områden som bara för något decennium ansågs dömda att leva i under knappa förhållanden för evigt, men även den utbredda fattigdomen.
Kelly refererar till ekonomen Hernando de Soto som i sin bok The Mystery of Capital, visar vilka enorma ekonomiska resurser som finns dolda i utvecklingsländerna. Dessa döljs av korruption och avsaknad av de instrument vi i den rikare delen av världen tar för givna: lagar om äganderätt, att säkert kunna identifiera en individ och ett utbyggt kreditsystem.
Frånvaron av dessa utgör en osynlig mur mellan de som ingår i det kapitalistiska systemet och de som står utanför; mellan välstånd och nedgång.
Icke-fysiska och fysiska ekonomier är spänningen mellan ideer och atomer.
Den fysiska vikten av det USA producerar är marginellt högre i dag än för 50 eller 100 år sedan, men det ekonomiska värdet har mångdubblats. Moderna ekonomier cirkulerar kring idéer, tjänster och upplevelser.
Samtidigt finns det en fysisk infrastruktur som är viktig för att våra samhällen ska fungera. I många i-länder är denna infrastruktur åldersstigen, sliten och omodern. Bland utvecklingsländerna är den än mer bristfällig om ens existerande. Särskilt gäller detta för vatten och energi.
Kelly ser trots detta en möjlighet för utvecklingsländer att göra grodhopp upp till eller förbi de utvecklade länderna.
Exempelvis är det enklare att bygga ett mobiltelefonnät än ett nät för fast telefoni.
Redan 1798 skrev engelsmannen Thomas Malthus om hur jordens resurser inte skulle räcka till för att föda alla. Hans oro lever kvar även om det i dag snarare handlar om energi än mat åt alla.
Detta är konflikten mellan människan och planeten.
James Lovelocks teori om jordklotet som en levande varelse, Gaia, återkommer flera gånger. Kelly tror på en ökad förståelse från mänskligheten inför det faktum att jordklotet är en ömtålig varelse och att våra handlingar får konsekvenser.
Han ser ett slut på epoken med fossila bränslen men lyfter också fram att planetens hälsa, precis som de andra av 2000-talets utmaningar, är globala och påverkar oss alla. Det går inte att gömma sig bakom nationalstatens gränser.
Varje sida innehåller fakta eller referenser värda egna utredningar och fördjupelse. Man kastas mellan isande skräck över hoten och en känsla av att vi står på randen till den mest fantastiska epok mänskligheten skådat. En tid då sjukdom, åldrande och fattigdom är minnen blott.
Mäktiga tider, sannerligen.
