– Vi var rätt aningslösa när vi började dela ut datorer till eleverna. Vi underskattade verkligen all den administration som följer med. Den påverkar hela organisationen och kräver nya roller, säger Karin Enberg Persson, it-pedagog på Åva gymnasium i Täby.

När elevdatorer infördes på skolan för tre år sedan var det hon som fick ansvaret.

– Det är meningen att jag ska vara it-pedagog och arbeta med hur datorerna kan användas i undervisningen, men det hinner jag inte med.

Nu trivs Karin Enberg Persson rätt bra med att vara problemlösare – som tur är, konstaterar hon. För det har behövts.

– Innan vi delade ut de första 900 datorerna 2011, till de elever som gick i ettan och tvåan då, så hade jag mest funderat på vilken typ av datorer vi skulle ha och vilka program som var bra att använda.

Efter ett tag började datorerna gå sönder. På skolan fanns ingen it-support för eleverna och ingen organisation för att se till att få datorerna lagade och hålla ordning på försäkringsärenden och prata med föräldrar som undrade varför deras barn plötsligt behövde betala en reparation.

– Där hade vi som tur var gjort en bra sak – vi hade tydligt påpekat att datorerna är att betrakta som läromedel. När föräldrarna undrar varför de ska betala för reparationer och tycker att skolan ska vara gratis kan vi förklara att läromedlen är gratis, det är bara om de förstörs som eleverna behöver betala, säger hon.

– Det är inte vi som avgör om det är ett fabrikationsfel, en olyckshändelse eller om eleven själv orsakat skadan. Det gör försäkringsbolaget.

En annan sak som underlättat administrationen är att Åva bestämde sig för att koppla utdelningen av datorer till sin biblioteksverksamhet. När eleverna hämtar ut dem används streckkoder och deras lånekort. Det gör att det är enkelt att koppla en dator till en elev.

– Där förstod jag faktiskt att administrationen skulle bli stor och jag är väldigt glad att vi kopplade in biblioteket. Det underlättar verkligen – både när vi delar ut datorerna och när de ska tas tillbaka igen.

Det handlar inte bara om att administrera de datorer som eleverna har, att se till att de uppdateras som de ska och hålla ordning på dem som går sönder. På skolan går 1 300 elever och varje år slutar ett femtiotal av dem för att de exempelvis flyttar, byter skola eller blir utbytesstudenter.

– Inte hade vi tänkt på vad vi ska göra med deras datorer. Ska nya elever som kommer in ta över dem? Vems ansvar att se till att de är sjysta och inte har en massa skavanker i så fall?

När eleverna går ut är det dags för återtagandet – deras datorer ska lämnas tillbaka. Som CS tidigare skrivit om kan det bli något av en chock. Eftersom datorerna är leasade återtas inte de trasiga och de som har skavanker får ett lägre värde, vilket kan ge en kostnadssmäll både för skolan och eleverna beroende på vem som ansvarar för skadan. Det är också en stor apparat att samla in datorer.

– Senast var vi fem personer som tog emot datorer under två dagar, säger Karin Enberg Persson.

I dag har organisationen för skoldatorer på Åva skapat nya roller. Det finns en anställd på heltid som eleverna kan gå till när det är problem. Han håller i kontakten med försäkringsbolag och reparatörer och hjälper elever med uppdateringar, enklare mjukvarufel och liknande.

Karin Enberg Persson har det övergripande ansvaret och bibliotekspersonalen har inte något praktiskt ansvar, men håller i insamlandet och är även de som hjälper lärare och elever med hur de ska förhålla sig källkritiska.

– Nu har vi datorerna. När det gäller it i undervisningen är vi inte framme ännu. Våra lärare har gått en grundläggande utbildning och en del börjar hitta exempel och prova, säger Karin Enberg Persson.

– För många är det svårt att se kopplingen mellan att använda it i undervisningen och hur de ska höja elevernas betyg.

En annan viktig del är källkritik och kunskap om upphovsrätt och juridik – hur kan bilder användas exempelvis.

– Där försöker vi nu ordna fortbildning, säger hon.

Fakta

  • En-till-en är ett upplägg där skolorna förser eleverna med varsin egen dator. Inget sådant beslut har fattas på nationell nivå, utan varje kommun eller skola beslutar själv om satsningen.
  • På de flesta håll ingår inte support från den kommunala it-enheten utan eleverna förväntas själva administrera sina datorer och se till att hålla dem uppdaterade.
  • På många håll har det visat sig vara betydligt mer tidskrävande än vad man räknat med. I exempelvis Västerås införs nu en molntjänst, Intune, där det går att ha bättre koll på datorernas status och se till att skicka ut uppdateringar centralt.
  • I höstas skrev CS också om att många skolor väljer billiga leasinglösningar utan att inse att de i gengäld tvingas kompensera det med att bli skyldiga att betala mer för skadade datorer när de ska lämnas tillbaka. I värsta fall kan det bli en rejäl kostnadssmäll för skolan.