"Om vi inte når barn är det inte intressant", säger Eben Upton som skapat pyttedatorn Raspberry Pi. Foto: Jonas Ryberg.
"Om vi inte når barn är det inte intressant", säger Eben Upton som skapat pyttedatorn Raspberry Pi. Foto: Jonas Ryberg.
Med ett pris på strax över 300 kronor har enkortsdatorn Raspberry Pi gjort succé bland entusiaster och hemmahackare världen över. 1,1 miljoner sålda datorer på drygt ett år är mer än vad skaparen Eben Upton någonsin vågat räkna med.

– När vi sålt 100 000 trodde vi att vi kanske skulle sälja 100 000 till. Men inte ytterligare en miljon.

Nu tror han att tvåmiljonersvallen kommer att sprängas innan året är slut. Stiftelsen Raspberry Pi Foundation har blivit en kraft att räkna med, också när det gäller att påverka utbildningssystemet hemma i Storbritannien.

Eben Upton är glad men ändå inte nöjd med utfallet. De flesta av datorerna har inte hamnat hos den tänkta publiken - barn som vill lära sig att programmera. I stället är det entusiasterna som tagit datorn till sig för att bygga allt från billiga mediacenter till höghöjdsballonger som fotograferar jorden från ovan.

– Det intresset är bra, det ger oss pengar som vi kan lägga på välgörenhet och på att utveckla projektet. Men om vi inte når barn är det inte intressant, säger Eben Upton.

Upprinnelsen till hela historien om Raspberry Pi är Eben Uptons och hans kollegors erfarenheter från datorutbildningen på universitetet i Cambridge i mitten av 00-talet. Då noterade de att antalet sökande till programmeringskurserna nästan halverats på tio år. Dessutom hade de sökande inte längre någon erfarenhet av att programmera.

När Eben Upton och hans jämnåriga, han är född 1978, började på universitetet i mitten av 1990-talet hade de redan lång erfarenhet av att programmera klassiska hemdatorer som Amiga, BBC Micro, Spectrum ZX och Commodore 64. Lärarna var snarare tvungna att bryta ned deras självförtroende för att de skulle lära sig att programmera på riktigt.

– De hade funktionell programmering för ordna det, skojar Eben Upton.

Dagens elever har inte alls samma intresse för programmering och Eben Upton tror att den stora skillnaden är att dagens prylar som Xbox och Ipad inte är byggda för att programmera direkt på. Raspberry Pi var från början tänkt att vara en maskin som startade direkt i en tolk för programmeringsspråket Python.

I stället blev det en komplett Linuxdator tillräckligt billig för att låta barnen leka med och för hoppningsvis upptäcka programmering. Målpriset sattes för att hamna på samma nivå som en lärobok. Men Eben Upton tycker egentligen inte att det är skolorna som ska köpa in en massa Raspberry Pi.

– Det är inte en dator för klassrummet utan en för sovrummet, säger han.

– Vad myndigheterna måste göra är att utbilda lärarna.

Det uttalade målet för hela projektet är att ge Storbrittannien 1 000 nya utbildade programmerare varje år.

– Den summan skulle faktiskt göra en skillnad i ett land av vår storlek, säger Eben Upton.

För att nå dit har första målet varit att nå de barn som kanske har bäst förutsättningar att ge sig in på en it-karriär, de som redan har föräldrar med tekniska yrken.

– Första steget är att få ingenjörer att avla ingenjörer, säger Eben Upton.

Så i den första fasen av projektet har det inte varit ett stort problem att det krävts en hel del tekniskt kunnande för att komma igång med Raspberry Pi.

– Jag tror att vi når teknikunniga personer och de vet hur man använder en dator. De tycker inte att det är läskigt när vi säger att du ska skriva en diskavbild till ett sd-kort, säger han.

Men när Raspberry Pi nu helt plötsligt finns tillgänglig att köpa över disk, i Sverige i snart sagt varje galleria, bli kraven annorlunda.

– Det finns många som skulle ha nytta av en Pi som tycker att installationen är avskräckande. Jag tror att vår nya användarupplevelse är viktig nu, när vi når nya grupper av människor. Vi kommer inte vara nöjda innan vi ser att stora mängder barn köper den, säger Eben Upton.

Den nya användarupplevelsen han pratar om är lagom nördigt döpt till NOOBS eller New Out Of the Box System och är helt enkelt ett sd-kort som innehåller sex olika operativsystem som installeras via en enkel flervalsmeny. Systemet är framtaget av Raspberry Pi Foundation själva och ska enligt Eben Upton göra det betydligt enklare att komma igång också för nybörjare.

– Från början hoppades vi nog att användargemenskapen själva skulle ta fram ett sådant system, säger han.

Men allt eftersom projektet fortlöpt har han insett att användarna är fantastiskt duktiga på att ta fram vissa saker som behövs, men att det är svårt att lita på frivillga insatser för att genomföra större projekt.

– Det fungerar så länge det finns en eldsjäl, men så fort den försvinner eller blir tvungen att arbeta med något annat så avstannar projektet, säger Eben Upton.

Därför har han och stiftelsen börjat investera en del av pengarna de tjänar på försäljningen av Pi-datorer i projekt som de tycker är extra viktiga för projektets fortlevnad. Som ett exempel nämner han ansträngningarna att anpassa Scratch, MITs programmeringsspråk för barn, bättre till Raspberry Pi.

Pengarna investeras också i nya hårdvaruprojekt kring Raspberry Pi. Veckan som gick inleddes försäljningen av en kamera som tillbehör.

– De första 10 000 sålde slut direkt. Vi lär oss visst inte, säger Eben Upton.

Nästa steg är en liten skärm som ska kunna fästas direkt på Raspberry Pi. Både skärmen och kameran ska precis som den ursprungliga Pi:n hållas nere i pris. Däremot tror inte Eben Upton att priset på själva datorn kommer att pressas ytterligare trots de ökande volymerna.

– Vi tycker att den har ett bra pris. Dessutom lyckades vi pressa komponentpriserna ganska mycket redan från början i och med att vi är en välgörenhetsstiftelse, säger han.