Edward Snowdens avslöjanden om amerikansk och brittisk massövervakning av internet betyder vatten på kvarnen för de som vill att enskilda stater ska få större inflytande över hur internet styrs. Samtidigt läggs förslag som om de blir verklighet kan betyda en uppdelning av internet.

Brasiliens president Dilma Rousseff föreslår att internet ska bli mer regionalt så att en större del av den information som landets medborgare skickar ska stanna inom landets gränser. I paketet finns även förslag på att företag som Google och Facebook ska ha sina servrar lokalt i Brasilien för att trafik mellan landets medborgare inte ska hamna i NSAs händer.

Liknande tongångar hörs från Tyskland. Där har statligt ägda operatören Deutsche Telekom föreslagit ett internt tyskt e-postsystem för att skydda tyska mejlares integritet.

Förslagen om landsinterna nät faller inte i god jord hos alla. I en artikel i tidningen The Guardian säger Googles vd Eric Schmidt att åtgärderna kan leda till en balkanisering av internet, det vill säga en uppdelning i flera nät som inte kan kommunicera med varandra på samma sätt som i dag. Enligt Eric Schmidt är det mer oroande än NSAs övervakning i sig.

Frågan om större statlig kontroll av nätet är långt ifrån ny. Men den har fått förnyad kraft efter avslöjandena av NSAs övervakning. Förra året stred Sverige sida vid sida med bland annat USA under FNs toppmöte World Conference on International Telecommunications (WCIT) i Dubai för att FN-organet ITU inte skulle få mer makt över internet.

På motståndarsidan fanns då Brasilien, Kina och Ryssland som vill flytta en del av makten kring nätet från amerikanska organisationer till FN och därmed medlemsstaterna. I Dubai vann linjen att internet även i fortsättningen ska kontrolleras av flera olika aktörer.

– Men man kan säga att spelplanen är lite förändrad post Snowden, och risken för ett internet kontrollerat av FN kvarstår, säger Anders Hektor.

Han är kansliråd på näringsdepartementet och representerar Sverige i internationella förhandlingar om internets förvaltning.

I dag kontrollerar de amerikanska organisationerna Icann och Iana, se faktaruta, stora delar av hur internet organiseras.

– Det har funnits en önskan från många länder att Icann ska kasta loss från kalifornisk lag och bli en sant internationell organisation, säger Anders Hektor.

Icann verkar ta kraven på ett mer globalt styrt internet på allvar. I början av förra månaden gick organisationen tillsammans med en rad andra internetorganisationer ut med ett uttalande som syftar till att skapa nytt förtroende för hur internet styrs efter avslöjandena kring den amerikanska övervakningen.

I maj nästa år håller organisationen dessutom ett möte just i Brasilien, tillsammans med Brasiliens president Dilma Rousseff, där nätets styrning ska diskuteras.

Fakta

Internet Corporation for Assigned Names and Numbers eller kort och gott Icann är en privat icke vinstdrivande amerikansk organisation som har hand om internets domännamnsystem och ip-adresser. Innan Icann var det amerikanska staten ansvarade för det.

Internet Assigned Numbers Authority eller Iana är en underavdelning till Icann och bestämmer bland annat vem som ska ta ha hand om nätets rootservrar och toppdomäner.