I dag ägs bara en knapp tredjedel av alla stadsnät av privata aktörer. Men den andelen kan komma att öka framöver för nu ökar intresset för att köpa upp stadsnät i takt med att trafiken i näten exploderar och fibertillgången blir allt mer avgörande.

När riskkapitalbolaget EQT köpte upp fiberoperatören IP Only i våras deklarerade den nye styrelseordföranden Gunnar Asp att det finns förutsättningar att konsolidera den svenska fibermarknaden och han såg köp av stadsnät som en väg. Sedan dess har man bland annat gått in i Grums, Sigtunas och Kristinehamns stadsnät. Under hösten har Teliasonera samtidigt köpt in sig i Lindesberg.

Att pressen på kommunerna att sälja stadsnäten ökar och uppvaktningen har blivit intensivare diskuterades i veckan under ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting. Från SKLs sida ser man risker med utvecklingen.

– Vi gillar inte monopol och tror att utvecklingen kan leda dit, säger Jan Söderström, tillförordnad chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

– Vi företräder allmänintresset och tror att offentligt ägd fiber stimulerar konkurrens.

Ulla Hamilton, M, är trafik- och arbetsmarknadsborgarråd i Stockholm och hon är inne på samma linje.

– Tidigare har vi talat om att se över möjligheterna till en försäljning av Stokab men vi har ändrat oss. Som utvecklingen har gått ser vi nu att det är en grundläggande infrastrukturverksamhet och då är det viktigt att staden har rådighet över det.

Grunden för att Stockholms stadsnät, Stokab, lyckats så väl är att man tidigt valde att sälja både full kapacitet och delar anser hon.

– Det var tur att vi landade i det. Det har inneburit att alla aktörer haft tillträde, både små och stora. I dag är vårt nät värt 16 miljarder kronor enligt Acreo. Det är det största stadsnätet i världen och jag tror att det är en viktig förklaring till att vi har så stor spelindustri och mobilutveckling i världsklass här, säger Ulla Hamilton.

Just att neutraliteten och öppenheten i stadsnäten är avgörande för om stadsnät lyckas poängteras. Svartfiber ska erbjudas till samma pris till alla aktörer. I dag är det lite si och så med den saken anser Patrik Fältström, forskningschef på Netnod.

– Jag ser inte öppna räkenskaper från alla stadsnät som visar att de verkligen själva också hyr sin fiber på samma villkor som de hyr ut den, säger han. 
Alla kommuner måste nu skapa en bredbandsstrategi för att komma framåt, därom råder bred enighet.

– Det är otroligt viktigt med kommunala bredbandsstrategier och att de förankras i ledningen och inte bara är ett papper från en konsult, säger Per Fröling som är bredbandsstrateg i Västerås.

– Om du bara äger för att äga kanske du faktiskt ska överlåta nätet till någon annan. Att äga fibern handlar inte om att göra affärer utan om att få till en digital samhällsutveckling. Därför ska man inte avhända sig den infrastruktur man satsat på.

För att frågan verkligen ska hamna på rätt plats ute i kommunerna anser Patrik Fältström att stadsnät och fiberbyggande bör lyftas ut från it-avdelningarna.

– Alla kommuner som ser det här som en strategisk bör ta bort det från it-verksamheten och lyfta in det på stadsbyggnadskontoren. Det handlar om att skapa en digital stadsbyggnadsplan.

Fakta

  • 84% av kommunerna med eget stadsnät planerar att bygga ut dem.
  • 69% av kommunerna har en bredbandsstrategi.
  • 57% av kommunerna har planer på att anta bredbandsmål.
  • 53% av kommunerna har antagit mål för hur stor andel av hushåll och företag som ska ha tillgång till bredband.
  • 32% av kommunerna har inga planer på att anta några bredbandsmål.