För två år sedan trädde en ny polisdatalag i kraft. Den ställer hårdare krav på hur polisen hanterar personuppgifter, särskilt när det gäller människor som förekommer i utredningar men inte är misstänkta för brott eller människor som avförts från utredningar.

När lagen infördes klarade polisens it-system inte av att hantera personuppgifterna på det nya sättet. Då gav Riksdagen Rikspolisstyrelsen ytterligare tre år på sig att anpassa systemen.

Läs även: Nya utredningen sågar polisens it

Men den tiden verkar inte räcka. Nu vill polisen ha ytterligare tre år på sig för att få ordning på sina databaser. Det innebär att polisen inte tror sig kunna uppfylla lagen innan första januari 2018.

– Det tycker vi är lite väl lång tid. Det här rör ju personuppgifter av integritetskänslig karaktär och personer som inte är misstänkta för brott, säger Maria Karlströms som är ansvarig jurist på Datainspektionen.

Polisen har haft stora problem med att få ordning på bland annat nya versionen av rapporteringssystemet Pust och har inte velat uppdatera äldre system för att uppfylla de nya kraven. Datainspektionen är medvetna om de problemen med råder ändå Riksdagen i sitt remissvar att inte gå med på ytterligare tre års uppskov.

– Vi har förståelse för att det tar tid att anpassa polisens ofta komplexa 
it-system. Men, samtidigt anser vi att det är mycket angeläget att polisen så snabbt som möjligt fullt ut anpassar sig till den nya polisdatalagen som ger ett bättre integritetsskydd, säger Datainspektionens generaldirektör Kristina Svahn Starrsjö i ett pressmeddelande.