Kostnaderna för ett brett kompetenslyft för lärarna kan bli relativt stora.
Kostnaderna för ett brett kompetenslyft för lärarna kan bli relativt stora.
Dagens formuleringar i läroplanen duger inte för att få till stånd en likvärdig digitalisering av skolan. Det slår Digitaliseringskommissionen fast i det delbetänkande som i dag lämnats över till it-minister Anna-Karin Hatt.

Video: Så peppar hon skoltrötta med it.

Därför föreslår kommissionen att begreppet digital kompetens förs in i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan senast nästa år. Kommissionen anser att Skolverket ska få uppdraget och lyfter fram Norge som ett gott exempel – där finns digital kompetens med i styrdokumenten sedan åtta år tillbaka som en femte basfärdighet vid sidan av att kunna läsa, skriva, räkna och att uttrycka sig muntligt.

Dessutom bör det utredas hur digitala nationella prov ska införas i skolan anser kommissionen.

Läs också: "Partiledarna borde lyfta it i skolan"

Men det handlar inte bara om att göra eleverna digitalt kompetenta utan även skolpersonalen. Kommissionen föreslår  nationella satsningar på digitalt kompetenslyft även för lärare och rektorer.

Kostnaderna för ett brett kompetenslyft för lärarna kan bli relativt stora. I betänkandet görs jämförelser med Mattelyftet som kostat knappt 700 miljoner kronor under fyra år och Läslyftet som kostat 300 miljoner på fem år. Där har endast vissa ämneslärare omfattats – här handlar det om en bredare grupp lärare.

Regeringen bör också se över examensmålen för lärarutbildningarna och se till att få in krav på pedagogisk digital kompetens – i samband med det bör man också se över hur det ser ut med den kompetensen hos lärarutbildarna.

Även rektorsutbildningarna måste få ett ökat digitalt fokus och därför föreslås att reglerna för upphandling av den statliga rektorsutbildningen förändras så att skolutveckling med hjälp av digitala verktyg och it-juridiska frågor kommer in i större utsträckning.  

Läs också: Miljoner till banbrytande skol-it.

För att se att den ökade it-användningen i skolan också ger goda resultat måste uppföljningen också bli bättre anser kommissionen. Skolverket bör varje år följa upp hur det ser med användningen av digitala resurser och den digitala kompetensen – inte bara i grundskolan och gymnasiet utan även i förskolan och vuxenutbildningen.

Kunskapen om vilka effekter på lärandet som digitaliseringen har måste också stärkas och därför krävs en satsning på forskning.

Innovationen på området ska också få sitt anser kommissionen  och föreslår att Vinnova etablerar testbäddar för att utveckla nya digitala resurser och undervisningsformer.