Simplification är namnet på Nordeas nya jätteprojekt där ledordet är just enkelhet. Tanken bakom satsningen är att förenkla de grundläggande banksystemen i backend och frigöra resurser för att utveckla gränssnitten och tjänsterna mot kunderna.

Projektet innefattar tre stora systembyten. Ett nytt datalager för att bättre och effektivare klara en ständigt ökande reglering, en ny betalningsplattform för alla typer av betalningar och ett byte av bankens kärnsystem som innehåller kunddata, transaktioner och de enklaste lånepdorukterna och sparkontona.
Runt kärnsystemet finns sedan en mängd satellitsystem för aktiesystem, fonder och liknande påkopplat.

– Det är naturligtvis en stor risk i den här typen av projekt, det här är svårt, säger Lennart Jacobsen, Sverigechef på Nordea.

– Banker är bland de mest automatiserade företag som finns – att då gå in och göra hjärtkirurgi är naturligtvis komplicerat.


Hur skiljer sig det här mot det som gick in i väggen för tre år sedan?

– Jag var inte med då och är inte helt insatt men då handlade det om att lägga saker uppepå men nu byter vi ut kärnan. Förra gången försökte vi ersätta det som fanns med samma sak – nu förenklar vi hela banken samtidigt och det är något helt annat än att byta ut ett it-system.

Läs mer: Kapsejsat projekt för miljarder

Just nu pågår en upphandling berättar Lennart Jacobsen.

– Det underlättar att ta in system utifrån så vi kan få så mycket standardbank som det går att få, i stället för att bygga något med all den komplexitet som du samlat på dig som bank under 50 år.

När upphandlingen ska vara klar vill han dock inte svara på.

– Det här är en väldigt stor upphandling och av respekt för de inblandade vill jag inte riskera att det kommer ut information vid sidan om. Vi är i fasen att vi tittar på vilken leverantör som vi ska använda därute, både för system och som semiintegratör och så vidare.

Inför jätteprojektet har Nordea varit runt i världen för att samla erfarenheter från banker som gjort liknande förändringar. Banken har också rekryterat folk internationellt som varit med i sådana här projekt tidigare.

LEnnart Jacobsson
Lennart Jacobsen är mån om att det nya projektet ska förankras i hela organisationen.

– Lärdomen från dem vi pratat med ute i världen – konsulter, banker, leverantörer och andra – har varit att förenkla först och göra bytet sen. Därför har vi redan börjat med den del av projektet som vi kallar Initial Simplification. Vi har rensat bland våra data så att allt nu är 100 procent korrekt. Inte så att allt var fel tidigare, men det handlar om komplexa miljöer som förenklas, säger Lennart Jacobsen.

– Vi drar också ner antalet produkter med 80–90 procent så när vi gör bytet av kärnsystemet behöver vi bara lägga över 10 procent av det antal produkter som vi hade från början. Och vi automatiserar processer så de ska kunna gå rakt in i ett nytt system på ett kontrollerat sätt.


Hur ser tidsplanen ut?

– Det är en lång resa men första leveranserna är redan i år och sedan kommer det att gå stegvis. Den första fasen, Initial Simplification, började vi med under förra året och det mesta ska vara klart till sommaren. Vi har redan tagit bort 40 procent av våra produkter.


Och hur ser budgeten ut?

– Vi har sagt att vi ökar vår investeringstakt med 30–40 procent per år de närmaste i fem sju åren jämfört med den takt som vi hade innan. Förändringsbudgeten ligger på 700 miljoner euro, sen kan man ju diskutera vad som ingår. En del av det vi gjort ligger ju vid sidan av det – men det är i den storleksordningen i alla fall.

"Jag tycker det är alldeles fantastiskt att en bank bara några år efter finanskrisen vågar satsa så mycket som vi gör"


Lennart Jacobsen är noga med att framhålla att projektet inte är ett it-projekt i sig.

– En stor del av det handlar om it, men det är inte ett it-projekt, inte på något sätt. Projektet är lika stort på verksamhetssidan där vi ändrar processer och rutiner för att nå våra mål. Det kommer att påverka våra anställda på kontoren många olika sätt. Det viktiga är att det är helt förankrat hos människorna som driver det dagliga bankarbetet och att det inte är ett utanpåverk.

Läs mer: Mångmiljardnota för Nordeas it-fiasko

Han tycker att Nordeas satsning är ett styrketecken.

– Jag måste säga, jag har ju bara varit på Nordea några år, men jag tycker det är alldeles fantastiskt att en bank bara några år efter finanskrisen vågar satsa så mycket som vi gör. Det är för att vi varit en stabil bank som vi kan göra den här enorma satsningen.

Fakta

2006 drog Nordea igång Nordea Transformation Programme som var tänkt att skapa ett gemensamt it-stöd för de nordiska länderna. Grunden skulle vara en tjänsteorienterad arkitektur. Projektet skulle pågå till 2020 men lades ner 2012. Då hade flera miljarder rullat iväg och nästan ingenting åstadkommits. Så sent som i höstas gjordes en sista nedskrivning på drygt tre miljarder för att ersätta gamla it-system, åtminstone delar av den kostnaden hade med system som utvecklads inom ramen för det kraschade projektet enligt Nordeas informationschef.

SEB drog igång ett liknande projekt – One IT Roadmap – 2007. Även det lades ner 2012, två år i förtid. Projeket skulle ge en ny internetbank för privatkunder, nytt säljstöd och standardisering av den underliggande it-plattformens omkring 1 100 gamla system. Budgeten låg på flera miljarder och bara internetbanken, som aldrig kom på plats, ska ha kostat uppåt en miljard kronor.

Computer Sweden
Redan för ett och ett halvt år sedan kunde Computer Sweden avslöja att notan för det havererade projektet var betydligt högre än vad som tidigare varit känt.

Nordeas tre stora affärsområden tar ansvar för varsin del av systembytena:

  • Området Retail Banking, som leds av Lennart Jacobsen, har ansvaret för bytet av core banking-plattformen, bankens kärnsystem.
  • Området Wholesale Banking ansvarar för bytet av betalningsplattform och Group Corporate Center för det nya datalagret.
  • Simplificationprojektets styrgrupp leds av bankens koncernchef Christian Clausen och ytterligare ett antal personer ur ledningen, bland annat Lennart Jacobsen, ingår i gruppen som träffas varannan vecka.


Genom att förenkla banken i backend är tanken att kunna lägga mer krut på gränssnitt och tjänster mot kunderna. Genom stora investeringar på dataanalys ska kunderna få ett mer personligt bemötande i de digitala kanalerna, precis på samma sätt som när de får personlig service på ett bankkontor. I stället för att mötas av bankens alla tjänster ska kunden mötas av de tjänster och erbjudanden som är relevanta. För det krävs kärnsystem som är anpassade för detta.

Parallellt med det övriga arbetet får kunderna nya erbjudanden som har en mer personligt anpassad inriktning redan i år. Där är det dock lite av en balansgång eftersom det samtidigt komplicerar det kommande bytet enligt Lennart Jacobsen.

Nordea arbetar också med att utveckla sina tjänster genom projektet Nordea Next där kunder är med och testar nya typer av tjänster men också genom att samarbeta med startups och anordna hackatons.