– Vi tycker själva att vi varit ganska smarta i den här fiberupphandlingen. Vi har sett till att få tre förbindelser per region istället för två, samtidigt som det kommer att krävas färre kilometer fiber jämfört med dagens nät, säger Per Nihlén, tekniskt ansvarig för Sunets nät och tjänster och en av hjärnorna bakom det nya nätet.

Tre veckor har gått sedan den akademiska världens gemensamma nätorganisation Sunet presenterade en storskalig svartfiberaffär med Tele2. Affären är första steget i en plan att bygga ett helt nytt nät som förbinder landets samtliga universitet, högskolor och en lång rad stora forskningsanläggningar.
Sunet
Nätutrustningens nästa steg. Efter ha slutfört upphandlingen av svartfiber för Sunets nya nät tar sig Per Nihlén (till vänster) och Börje Josefsson nu an jätteprojektets nätutrustningsdel. I dagsläget vill de inte berätta så mycket om det. Det är fortfarande en pågående process, säger Per Nihlén.
Det rikstäckande nätet planeras bli klart i slutet av nästa år, samtidigt som avtalstiden för Sunets nuvarande svartfibernät går ut. Skälet till att nätsatsningen görs just nu är att svartfiberavtalet för Sunets nuvarande nät går ut nästa år.

– Samtidigt är ursprungsdesignen i vårt nuvarande nät 15 år gammal. Vi börjar närma oss det läge där det inte går längre att köpa nytt och komplettera längre. Vi har lagt upp en utrustningsdepå som gör att klarar uppgraderingarna fram till dess det nya nätet är i drift, säger Börje Josefsson, operativ chef på Sunet.

Målet är 1 terabit

Det nya nätet ska förse den akademiska världen med 100 Gbit/s från start. Planen är att under de närmaste 10-15 åren uppgradera till terabit-kapacitet. Det handlar kort och gott om en av de enskilt största och mest avancerade satsningarna på opitska nät i landet.

– 100 gigabit är vardagsmat i dag. Men i nästa steg vill vi kunna uppgradera till 400 gigabit eller kanske 1 terabit, samtidigt som vi fortsätter att utnyttja samma grundstruktur, säger Börje Josefsson, operativ chef för Sunet.

– Även om det inte går att köpa terabit-interface idag så bygger vi nätet så optimerat vi kan med dagens kunskaper för att detta ska kunnas göras i framtiden, säger Per Nihlén.

– Och samtidigt får det får inte bli dyrare än det nät vi har idag, fyller Börje Josefsson i.

Vi vet inte riktigt i dag vad forskarna vill göra i morgon. Därför kan vi inte bygga ett nät där allting är standardiserat


Det nya akademiska supernätet designas för att kunna förse en stor mängd ofta extremt dataintensiva forskningsanläggningar med snabb och ultrasäker datatransport. Inte bara idag, utan även 10-15 år framåt i tiden.

Svårspecificerade krav

Exempelvis forskningsteleskopet på Onsala rymdobservatorium som kommunicar via Sunets fibernät redan idag. Det teleskopet kan snart ensamt spotta ur sig dataströmmar på upp till 50 Gbit/s. Och under de närmsta åren kommer ytterligare ett flertal nya extremt datakapacitetskrävande forskningsanläggningar att kopplas in på Sunets nät, exempelvis ESS och Max IV i Lund.

– Vi måste bygga ett nät som både kan ta hand om allt forskare vill göra i dag och samtidigt allt de kan tänkas vilja göra flera år fram i tiden. Och vi vet inte riktigt i dag vad forskarna vill göra i morgon. Därför kan vi inte bygga ett nät där allting är standardiserat. Istället bygger vi ett så agilt och flexibelt nät som möjligt, säger Börje Josefsson.

Ett exempel på udda kommunikation som Sunets nät ska klara att hantera är ett önskemål från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att skicka en ljusfrekvens från Sveriges stabilaste laser i Borås till Chalmers i Göteborg.

– De vill skicka något som inte är ethernetkommunikation. Vi har ett test som pågår just nu. Det som skickas innehåller ingen information i sig. Det handlar om att bara överföra själva frekvensen på ljuset, förklarar Per Nihlén.

Men det är långt ifrån bara dataslukande forskningsanläggningar som driver upp kapacitetsbehoven i den akademiska världens datanät. En snabbt skenande mängd mobiler, surfplattor och bärbara datorer som elever och lärare har med sig till högskolorna står numera för en rejäl andel av datatrafiken.

Börje Josefsson drar en intressant siffra från de nordiska högskolornas genemsamma nät Nordunet där bara synktrafiken från alla de Iphones och Ipads som finns inne på högskolorna förbrukar en nätkapacitet på i medeltal 5 Gbit/s.

– Det här har börjat bli en allt mer signifikant andel av nättrafiken, säger han.

Trippelredundans i alla regioner

Kraven på redundans är höga i Sunets nät. Dagens nät består till stora delar av två parallella nät där det ena nätet kan ta över trafiken från det andra om ett fel inträffar.

– När vi talar redundans så menar vi verkligen det. Ingen förbindelse går på mer än 50 procents kapacitet. Om en förbindelse går ner så överstiger aldrig belastningen 100 procent i den kvarvarande förbindelsen. Vi måste hela tiden uppgradera så att vi kan bibehålla den nivån, säger Per Nihlén.

Fram till början av året kunde Sunet se tillbaka på en i princip 100 procentig upptid i sitt nät under den senaste tioårsperioden. Men i januari kapades fiberkablarna i Sunets båda parallella nät av misstag i samband med fjärrvärmearbeten i Västerås. Resultatet: ett drygt fem timmar långt avbrott i en hel region i Sunets nät.

Men i det nya nätet är det trippelredundans in till varje region som gäller.

– Om ett lika allvarligt dubbelfel skulle inträffa igen i det nya nätet drabbas inte en hel region, utan enbart enstaka lärosäten inom regionen, säger Per Nihlén.

Läs mer:
Universiteten får nytt supernät när Sunet storsatsar på svartfiber
Chalmers blir pionjärkund till Ipnett

Fakta

Sunets nät är också en pusselbit i en global mosaik av forskningsnät. Sunet är kopplat till de nordiska ländernas gemensamma forskningsnät Nordunet, som bland annat har egna förbindelser till flera ställen i USA. Nordnet är kopplat till det europeiska forskningsnätet Géant, som i sin tur är kopplat till flera stora forskningsnät i USA och Kina.