Särskilt kommunerna är aktiva inom området och de flesta verkar ha definierat begreppet e-demokrati som direktkontakt med politiker, ha tillgång till dokument och handlingar samt möjligheter att lämna synpunkter och förslag – alltsammans prydligt paketerat under en länk med namnet

E-demokrati på webbplatsen.

Trots de goda initiativ som finns kunde juryn för 2004 års upplaga av tävlingen Guldlänken som belönar de bästa initiativen till e-tjänster och samverkanslösningar inom offentlig sektor inte dela ut något pris alls för bästa e-demokrati.

Problemet är att demokrati inte är en isolerad företeelse vid sidan om den vanliga verksamheten.

Demokrati är en ständigt närvarande rättighet att ta del av och påverka den lika ständigt pågående politiska processen och den skattefinansierade verksamheten.

Speciallösningar för demokrati innebär visserligen en förenkling för dem som är intresserade av just demokrati.

Den som redan vet vad man som medborgare har rätt att påverka och ta del av kan göra det enklare och snabbare.

Den som vet att det är demokrati han är intresserad av klickar enkelt på webbplatsens demo-kratiflik. Frågan är vad webbplatsens demokratiflik gör för alla dem som inte är intresserade av just demokrati, utan som bara vill veta hur planerna på en ny väg genom skogsdungen utvecklas och ha en enkel möjlighet att påverka det.

Frågan är vad ett öppet diarium tillför den som visserligen sku lle vara intresserad av "det där han hörde bestämmas om naturreservatet" men inte vet vad ett diarium är eller att det är ett ärende han söker efter.

Frågan är vad ett virtuellt öppet forum för synpunkter gör för den som inte vet vad som är relevant eller tillåtet att ge synpunkter på eller hur synpunkterna tas om hand.

För oss verkar det som om vi använder informations- och kommunikationstekniken för att distribuera samma innehåll på ett nytt sätt snarare än att stärka och utveckla demokratin.

E-samhället borde innebära större visioner än så.

Tomas Ohlin konstaterade i sin debattartikel att vi saknar forskning och projektmedel. Vi anser att vi också saknar:

• en samlad definition av vad vi menar med e-demokrati,

• kunskap om vad medborgarna anser är ett bra sätt att utöva demokrati på,

• en vision om hur e-demokrati kan genomsyra och vara en självklar del i all tjänsteutveckling.

Just nu har myndigheter, kommuner och landsting möjlighet att lämna in bidrag till årets upplaga av Guldlänken.

Förra året kunde juryn inte dela ut det planerade priset för bästa e-demokrati. I år har vi valt att lägga e-demokrati som en bedömningsaspekt i de andra kategorierna bästa e-tjänst och bästa samverkan.

Vi hoppas i framtiden få se fler innovativa lösningar där demokrati är en bärande idé.

Hans von Axelson, HO, jurymedlem Guldlänken
Monica Berneström, Stockholm Challenge, jurymedlem Guldlänken
Yvonne Bjerke, Botkyrka kommun, jurymedlem Guldlänken
Hampus Brynolf, Forum för levande historia, jurymedlem Guldlänken
Funda Denizhan, Statskontoret, jurymedlem Guldlänken
Stefan Hedin, IT-politiska strategigruppen, jurymedlem Guldlänken
Robert Hultman, IT-Företagen, jurymedlem Guldlänken
Christina Kvarnström, 24-timmarsdelegationen, jurymedlem Guldlänken
Ann Lantz, Centrum för Användarorienterad IT-design (CID), KTH, jurymedlem Guldlänken
Cristian Norlin, Södertörns högskola, jurymedlem Guldlänken
Helene Richardsson, Sveriges Kommuner och Landsting, jurymedlem Guldlänken