Ericsson har besegrats. Apple och Samsung står på tur. Följ med hem till den kinesiska jätten Huawei.

Shanghai

Det är företaget som redan petat ner den svenska kronjuvelen Ericsson från telekomvärldens tron. Men Kinas mobiljätte nöjer sig inte med det. Computer Swedens reporter Sophia Nilsson har besökt Huawei på plats i Kina.


”Extremt hårt arbete har gjort oss vackra”.

Vi befinner oss i ett konferensrum på huvudkontoret som tillhör världens största leverantör av telekomutrustning. På ett två kvadratkilometer stort område där Huawei huserar, i den sydkinesiska staden Shenzhen. Företagets Nordenchef Kenneth Fredriksen visar en bild på en balettdansares fötter. En i tåspetssko, den andra sårig och ärrad.
 
Men dansares karriärer är också kortare än många andras och yrket kan lämna spår som de får leva med livet ut. När jag påpekar bristen i deras metafor blir han och hans kollegor smått ställda.
 
– Ja, vi får se till att vi tar hand om våra anställda. Vår grundare har lyft fram att vi ska vara en ödmjuk ledare, våra kunder är nyckeln i vår framgång. Så förhoppningsvis kan vi förlänga ”dansarens” karriär, säger Kenneth Fredriksen.
 
Det var inte längesedan Ericsson satt ohotad på tronen som försteleverantör av telekomteknik. Tills Huawei en dag 2012 plötsligt gick om och knep förstaplatsen. Gå tio år tillbaka i tiden och ingen utanför branschen visste egentligen vilket detta kinesiska företag var. Mycket har hänt på kort tid.  

Huawei

Nu är varumärket ett av de 100 mest värdefulla i världen. Enligt konsultbolaget Interbrands senaste rankning hamnar Huawei på plats 88 och tog sig som första kinesiska företag in på listan förra året. Huawei har över 150 000 anställda världen över och finns i dag i fler än 170 länder. Förra året omsatte företaget 384 miljarder kronor.
 
Analogin med balettdansörens fötter kan tolkas på fler sätt än att hårt jobb leder till framgång. Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Låt oss istället börja i hjärtat av Huaweis verksamhet – på fabriksgolvet.
 
Iförda skyddsrockar, tossor och skärmmössa startar vi rundvandringen på fabriken vid Songshan Lake strax utanför industristaden Dongguan. Staden ligger, precis som huvudkontoret i Shenzhen, i provinsen Guangdong och hade 2010 8,2 miljoner invånare. Här monteras och kontrolleras delarna till deras basstationer.

– Den här fabriken har funnits sedan 2009 och denna byggnad är 50 000 kvadratmeter. Vi bygger ett nytt område, C-området som när det är klart kommer omfatta 700 000 kvadratmeter. I dag kan vi leverera produkter för 40 miljarder dollar varje år, när C-området är färdigt kommer det bli 70 miljarder, säger Xue Yongbo, fabrikschef med ansvar för tillverkningskedjan.

 

fabrikschef Huawei
Fabrikschefen Xue Yongbo vid en av arbetsstationerna i monteringshallen. Varje enhet är märkt med en streckkod vilket gör att den kan spåras genom hela tillverkningsprocessen till slutkund.

Storlek, mängd och allsköns mätbara enheter tycks vara viktigt för fabrikschefen. Men väl inne i monteringshallen och produktionslinan är det inte ytan och maskinerna som fångar mitt intresse. Här och var är whiteboardtavlor utplacerade med små porträttbilder av alla som jobbar vid respektive station. Bredvid varje foto finns en bild av en klase vindruvor och en smiley-figur.   
 
– De anställda kan visa sitt humör här, om man är glad eller ledsen. Eller normal, alltså ungefär som vanligt. Om en anställd inte är glad kan chefen fråga varför och se om de kan hitta någon annan uppgift för att uppmuntra personen, säger han. 

Läs också: Huawei i täten av 5g-rallyt – men ser sig över axeln efter Ericsson

– Druvorna färglägger chefen varje dag utifrån vad arbetaren presterat, grönt, lila eller svart. Svart är inte bra, lila är väldigt bra. Svart ska vara som en påminnelse, om man inte skött sina uppgifter, säger Xue Yongbo.
 
Huawei har funnits i 28 år, ungefär lika länge som de flesta anställda inom företaget har levt. Snittåldern ligger omkring 30 år och de rekryterar inte sällan direkt från universitet och yrkeshögskolor. Yngre generationer i Kina är betydligt mer välutbildade än sina föräldrar vilket är en av förklaringarna. Även långt ner i produktionsleden krävs någon form av högre utbildning, till exempel en ingenjörs- eller yrkesexamen
 
Länge var det attraktivt att anställa ingenjörer i Kina, trots hög utbildning var lönen låg. I dag är bilden en annan, för de mer avancerade positionerna är lönenivåerna ungefär som de europeiska. Men exakta löner är inget företaget går in på.
 
– Lönerna för de anställda i fabriken är tre gånger minimilönen här i Dongguan, men exakt vad en arbetare tjänar vet jag inte. Vi följer de lagar och regler som finns i regionen och i Kina, säger fabrikschefen.

 

Huawei fabrik
Ett arbetsskift i fabriken varar åtta timmar och de anställda jobbar i treskift, fem dagar i veckan. Efter ett år har den anställde fem dagars semester.

I Kina finns ingen nationellt fastslagen minimilön utan den sätts istället utifrån levnadskostnader och prisnivåer i provinserna och deras städer. I Dongguan ligger nivån på 1 510 yuan i månaden, vilket motsvarar knappt 2 000 kronor. En lön det knappt går att leva på när hyrorna för en lägenhet på 40 kvadrat ligger på runt 1 000 yuan. Många tvingas därför att dela bostad, om de inte har familj, eller jobba många timmars övertid. 
 
– Om Huawei betalar tre gånger minimilönen vore det väldigt ovanligt, jag skulle inte lita på deras ord. Det kan vara så att de menar att det inkluderar övertid till exempel, säger Kevin Slater, programkoordinator på organisationen China Labour Watch.  
 
Om den guidade turen på fabriken i Dongguan ger en rättvis bild av arbetsvillkoren för företagets anställda går egentligen inte att säga. Några enskilda samtal med arbetarna längs produktionslinan blir det inte tal om. Inte heller några besök hos underleverantörer, där det tidigare rapporterats om bland annat barnarbete.
 
Förra året granskade China Labour Watch en fabrik som försåg bland andra Huawei och Samsung med skärmar till telefoner. En medarbetare tog anställning hos underleverantören och fann att barn så unga som tolv år jobbade i fabriken. Granskningen skedde i samarbete med franska tv-kanalen France 2 som också konfronterade Huawei med uppgifterna.
 
Företagets franske chef bad om ursäkt och meddelade att de avbrutit samarbetet med den aktuella fabriken. Barnarbete var inget som tilläts och Huawei lovade att se över sina samarbeten.

Läs också: Inte bara mobilnät – Huawei lägger miljarder för att utmana Apple och Samsung
 
När frågorna om arbetsvillkoren för företagets och underleverantörernas anställda väcks under rundturen hänvisar fabrikschefen bara till de öppna rutiner och insyn i arbetet de erbjuder sina kunder.
 
Samma insyn som företaget erbjuder när de kommer till säkerheten kring deras produkter.
 
– Våra kunder, till exempel Vodafone har varit här och då ställde de mer än 80 olika frågor. Vi har satt samman tre olika whitepapers kring våra säkerhetsstrategier. Nu senast 100 nyckelfrågor som ställs av våra kunder, säger Xue Yongbo.
 
Ett sätt att säkerställa att ingen utomstående fifflar med chipp eller på andra sätt försöker manipulera produkterna är en streckkod som följer de olika delarna genom hela tillverkningskedjan. På så sätt kan man se vem som hämtade till exempel kretskortet från lagret, vem som satte fast en viss del och vem som till sist monterade den i basstationen. Koden följer med från underleverantör till slutkund. Det görs också stickprov på varje serie som tillverkas.

 

Huawei utställning
I utställningshallen på huvudkontoret i Shenzhen visar Huawei upp sitt produktsortiment. En miljö som känns påtagligt lik en viss tillverkare med fruktsymbol.

Chippen som monteras i kretskorten kommer många fall från tillverkare i andra länder, 30 procent från USA och 28 procent från Japan. Dock kan Xue Yongbo bara påminna sig själv om ett fall där de faktiskt hittat virus i någon av delarna.
 
– Efter en kontroll visade det sig att det var leverantörens servrar som drabbats av ett angrepp, det var en kinesisk leverantör. Efter det kastades hela den batchen, säger han.
 
Klockan närmar sig lunch och det tidigare relativt ödsliga fabriksområdet fylls av människor. Öde gator och parker som plötsligt är fulla av människor på väg till matsalar och caféer.
 
De anställda på fabrikerna, forskningsanläggningarna och kontoren är inte bara medarbetare. Många av dem är delägare. Huawei är inte börsnoterat men är ändå en typ av aktiebolag, där andelarna ägs av de anställda.  
 
Ungefär 60 procent av de anställda äger aktier. Men det är olika regler beroende på var man kommer ifrån. Kinesiska medarbetare kan köpa aktier medan till exempel svenska och ungerska får dem tilldelade i ett slags bonussystem som baseras på såväl individuella och gemensamma prestationer i arbetsgruppen.

 

Huawei lunchrusning
Ett av flera lunchrum vid huvudkontoret i Shenzhen. De anställda får en slags matpeng som ska täcka deras lunchkostnader.

Grundaren Ren Zhenfei uppges ha ett aktieinnehav på omkring 1,3 procent. Vad de övriga i styrelsen sitter på för andelar vill bolaget inte dela med sig av.
 
I mitten av 80-talet ville de styrande i Kina modernisera landets telefoninfrastruktur. En som såg chansen att komma in på den nya marknaden var den före detta arméingenjören Ren Zhenfei. 1987 grundade han Huawei med målet att förse Kina med telekomutrustning tillverkad i hemlandet. Utrustning som då enbart importerades utifrån. I dag ett av Kinas största privata företag.
 
Men trots rötterna ser sig Huawei inte som ett kinesiskt företag.
 
– Vi blev ett globalt företag 1996. Vi har visserligen vårt huvudkontor i Kina och på så sätt är vi ett kinesiskt företag. Men omkring 60 procent av alla våra affärer sker i utlandet. Vi är ett internationellt företag, säger Nordenchefen Kenneth Fredriksen.

Genom att vi gjorde stora investeringar rätt i tiden och tog fram vår egen teknik har vi kunnat växa.

Dagarna då Huawei var en liten, inhemsk, tillverkare av telefonväxlar för den kinesiska marknaden är långt borta. I dag säger de själva att de når en tredjedel av världens befolkning med sina produkter. Med allt från de traditionella basstationerna och routrarna till numera även konsumentprodukter som telefoner och smarta klockor.
 
Men de är inte ensamma, många kinesiska företag har vuxit på den internationella marknaden, både hårdvarutillverkade som Lenovo och internetjättar som Alibaba.

Under sena 70-talet och 80-talet började Folkrepubliken Kina att öppna sig mot västvärlden och grunden lades för deras egen version av marknadsekonomi. Regeringen genomförde reformer och 1979 grundades bland annat staden Shenzhen som en ekonomisk frizon. Staden där Huawei åtta år senare startades.
 

Huawei Nordenchef
Regionchef Kenneth Fredriksen är till vardags placerad på kontoret i Warszawa. Han är ansvarig för verksamheterna i Norden och östra Centraleuropa.

Länge låg Kinas fokus på att locka utländska investerare. Men sedan tio år tillbaka har det skett ett skifte. Trenden för kinesiska företag att istället investera utomlands har blivit allt starkare säger Kinakännaren Fréderic Cho, som ser Huawei som ett av många exempel. I takt med den ekonomiska utvecklingen har företagen i Kina blivit större och börjat blicka ut bortom Kinas gränser. 
 
– Där var Huawei tidigt ute, och öppnade sitt första FoU-center utanför Kina i Kista år 2000. Förra året uppgick Kinas utgående investeringar till samma nivå som de ingående investeringarna. Och det är min övertygelse att Kina blir en nettokapitalexportör. Den trenden kommer att fortsätta och kommer märkas över hela världen, det blir fler kinesiska ägare och på sikt kommer kinesiska företag vara världens största arbetsgivare, säger han.
 
Att investera i forskning och utveckling ser Huaweis Kenneth Fredriksen som nyckel till företagets framgång. Och det är en medveten strategi. Men en del i framgångssagan är, som så ofta, också tajming. Huawei grundades i en tid då telekombranschen började växa starkt och stod under omfattande förändring.
 
– Det är svårt för stora och väletablerade företag att förändras i samma takt som marknaden och omvärlden gör. Genom att vi gjorde stora investeringar rätt i tiden och tog fram vår egen teknik har vi kunnat växa. Och genom att tidigt investera utomlands har vi kunnat växa även på hemmamarknaden och nå den position vi har i dag, säger Kenneth Fredriksen.
 
Affärsmodellen bygger nu på att vara en end-to-end-tillverkare. Huawei gör allt i hela kedjan, från tekniken som bär signalerna till telefonerna som fångar upp dem. En bredd som många andra bolag övergett till förmån för en mer nischad inriktning.
 
– För oss är det en av våra konkurrensfördelar men också nödvändigt för att inte vara beroende av andra för att driva innovation. För att inte tänja våra resurser på för många områden har vi delat upp företaget i tre affärsgrupper för att bygga verksamheter så är hållbara, samt smidiga och flexibla nog för att också vara konkurrenskraftiga var och en för sig.

 

Huawei bostäder
I Bao Garden - Huaweis egna bostadsområde - kan anställda hyra ett rum med badrum för 1 000 yuan i månaden. Rummen är på 40 kvadrat men saknar kök och man får bo där max två år.

Affärsgrupperna är dels telekomutrustningen med tillhörande tjänster, företagslösningar och konsumentdelen med telefoner och klockor. Telekomutrustningen tillhör fortfarande basen i verksamheten och står för 67 procent av omsättningen. Företag- och konsumentgrupperna för 7 respektive 26 procent. Och ambitionerna och planerna för Europamarknaderna skiljer sig något åt.
 
– När det gäller nätverksutrustning så är vårt primära fokus inte längre tillväxt, även om vi fortfarande ser möjligheter. Det är en fråga om marknadens mognad. Men vi ser att vi där fokuserar mer på att erbjuda de bästa kundupplevelserna. Mer fokus på kvalitet snarare än kvantitet. När det gäller konsument- och företagslösningarna har vi helt klart tillväxt som mål och ser att de har stor potential, säger Kenneth Fredriksen.
 

Huawei

På företagssidan ser Huawei möjligheter att samarbeta med såväl utbildningsföretag som de inom medicinteknik. Produkter som telefoner har företaget jobbat med under en längre tid, men det är först på senare år som de börjat marknadsföras under varumärket Huawei. Allt detta är en del i den pipelinestrategi företaget tagit fram.
 
Inga affärsrelationer i Kina är utan ett mått av politik. Och inga politiska relationer utan en gnutta affärer. Häromveckan besökte Kinas president Xi Jinping Storbritannien. Offentliga besök med kungshuset blandades med samtal med politiska ledare. Och besök på Huaweis FoU-anläggning så klart.
 
Att Kina och USA har ansträngda relationer är ingen överdrift. 2012 beslutade en kommitté i amerikanska representanthuset att avråda amerikanska företag från att köpa tjänster och produkter från Huawei och ZTE.

Bakom beslutet låg en elva månader lång utredning som ledde fram till slutsatsen företagen kunde utgöra ett hot mot USA:s nationella säkerhet. Kommitténs åsikt var att det inte gick att lita på att företagen stod fria från inblandning av den kinesiska regeringen.

Läs också: Sverige "en nyckelmarknad" för Huawei – svensk kompetens lockar
 
Det korta svaret från Huawei på frågan om anklagelserna är att inget är bevisat och att företagets fokus ligger på kundrelationerna. Men att det är en känslig fråga märks i samtal med Michel Fang, pr-ansvarig på avdelningen som sköter kontakterna med myndigheter.

Han vill inte gärna uttala sig om relationen mellan Kina och USA, men säger att anklagelserna gjort att Huawei skärpt sina säkerhetsstrategier och byggt in dem i affärsmodellen. Och att det inte räcker med egna utvärderingar utan det måste även granskas externt, för att tilliten inte ska skadas ytterligare.
 
– Med tiden tror jag att relationerna mellan våra länder kommer att bli bättre, och att USA förstår vårt företags intentioner. Men det dröjer nog 10, 15 år innan vi är där. Vi uppmuntrar bilaterala samtal med andra länder. Kanske kan konsumentmarknaden vara en väg för att mjuka upp relationerna, men nätverksutrustning är mycket svårare än telefoner, säger Michel Fang.
 

Huawei musiker
På huvudkontoret möts långväga besökare av traditionell kinesisk musik. Helt utan musik är de inte på fabriksgolvet heller där de har transportrobotar som varnar med mjukt plingande melodier.

Om de kinesiska myndigheter hörsammar det privata företagets råd och önskningar återstår att se säger han. Företaget kommer med förslag gällande ny lagstiftning och nya system, men någon officiell strategi har inte kommit från regeringen.  
 
Men det är inte bara eventuella kopplingar till regeringen som ifrågasätts. Som kinesiska företag, som verkar på en inhemsk marknad, har de fördelar som utländska företag inte får ta del av.
 
Utvecklingen och de kinesiska företagens expansion i USA och Europa ligger i linje med regeringens ambitioner, säger Kinakännare Frédéric Cho. Styret vill hjälpa företag att investera och växa. Då marknaden i Kina mättats på vissa områden måste företagen konkurrera internationellt. En marknad som Huawei jämfört med andra kinesiska företag har lång erfarenhet av.
 
 – De som inte gjort en affär utomlands, de kommer inte förstå förrän de gjort affären. Det går inte att lära sig via manualer. Och en majoritet av kinesiska företag har inte gjort affärer med västländer. Men det är likadant med amerikanska företag, säger han. 
 
Att Huawei och ZTE valde att tidigt satsa internationellt har inte bara skäl som går att finna i deras affärsidéer.
 
– De blev utkonkurrerade av Ericsson på den kinesiska marknaden på 1990-talet. De kinesiska företagen var unga, saknade trovärdighet och teknisk kunskap. Istället var det Nokia, Alcatel och Ericsson som stod för det, säger Frédéric Cho.
 
Huawei är i dag telekomvärldens prima ballerina. Huruvida karriären blir kort eller ej kan bara framtiden utvisa. Den tekniska utvecklingen går fort och det är en föränderlig bransch. Hårt arbete leder inte alltid till vackra resultat.


Sajter om it & teknik

  • CIO SwedenIt-strategi, affärsnytta och kundrelationer.
  • Computer SwedenDagliga nyheter om it, telekom och affärer.
  • IDG.seDe viktigaste nyheterna från IDGs nyhetssajter.
  • InternetworldAllt om affärer på internet.
  • M3Sveriges prylsajt
  • MacWorldAllt om Mac, OS X, Iphone och Ipad.
  • PC för AllaSveriges största och mest lästa datortidning.
  • TechWorldFör it-avdelningar, it-chefer och it-proffs.
  • IT.Branschen Sveriges enda branschtidning för IT-återförsäljare.

Andra områden

  • Anbud24För anbudsansvariga och bid managers.
  • CFO World Nätverket för Sveriges ekonomiproffs.
  • Studio För dig som producerar ljud och musik.
  • Upphandling24 Oberoende nyhetssajt om offentlig upphandling.

Tjänster

Stäng