lagring
Foto: Cory Doctorow (CC)


Lagringen bara ökar och ökar. 2020 lagrar vi totalt 44 zettabyte, 44 triljarder byte i världen enligt analysföretaget IDC. Alltså 44 byte och så 21 nollor på det.

– Om allt det skulle lagras i Macar och Ipads som staplades på varandra skulle det gå sex gånger fram och tillbaks till månen, säger Anders Lindqvist, nordisk försäljningsdirektör på informationshanteringsföretaget Veritas.

Läs också: Western Digital läger rekordbud på lagringskonkurrenten

Samtidigt har få företag koll på vad de egentligen lagrar visar en ny undersökning från Veritas. Ofta har lagringen bara löpt på, det är inget man har funderat så mycket på. Årligen budgeteras för den volymökning man räknar med helt enkelt i stället för att faktiskt ta reda på vad det är man lagrar och att fokusera på värdet när man budgeterar.

I Sverige beräknas, enligt rapporten, 17 procent av den data som lagras vara användbar, aktuell och sökbar data, 41 procent är så kallad rot-data, redundant, outdated and/or trivial, med andra ord skräpdata. Resten, 42 procent, är sådant som man inte vet vad det är eller kanske inte ens vet att man har – det som kallas dark data som sparas i det dagliga arbetet och som har varierande struktur och sökbarhet.

Ändå har 73 procent av de svenska företagen inte någon strategi för hur de ska skapa och tillvarata det affärsmässigt värdet av sin data i dag. Ett resultat av det är enligt rapporten att svenska företag i snitt betalar 5,5 miljoner varje år för att lagra skräpdata. Och ännu mer skulle kunna sparas om de också klassificerade resten av sina data och bestämde sig för hur de skulle hanteras.

Läs också: Datalagringsutredningen sågas grovt

Anders Elbak, analytiker på IDC, håller med om att det är dags för företagen att ta tag i sin lagring. Men han vill samtidigt tona ned kostnaden som det stora problemet.

– Vi ser att lagring håller på att bli en större fråga ute på företagen. Fast det handlar inte i första hand om kostnaderna – priserna sjunker trots allt både på egna diskar och på molntjänster, säger han.

– Problemen ligger snarare i att de inte har överblick över vilka data som lagras och också att mängderna som lagras slöar ner deras prestanda.

Ett första steg i städprocessen är att leta reda på och kasta ren skräpdata, det finns program som gör just det. En metod kan vara att se till att samma dokument eller fil bara lagras på ett ställe. Det kan handla om exempelvis powerpointpresentationer som finns lagrade hos många användare och samtidigt ligger på en central servrar, ofta också i flera versioner. Där finns verktyg för att komma åt alla instanser och se till att lagra allt enbart en gång och på en plats – single instance storage.

Läs också: "Datalagring skadar människor - och demokratin"

Det andra och mer komplicerade steget är just att ta tag i all den data som man faktiskt inte vet vad den har för värde men där det kan dölja sig viktig information. Det kan också finnas en rädsla för att kasta sådant som kanske kan visa sig ha ett affärsvärde, inte minst i tider när big data står högt på agendan.

Men det finns ingen motsättning i det enligt Anders Elbak.

– Det viktiga är att ändå klassificera sina data och sedan ha en strategi för vad de kan användas till. Om man vill komma igång med big data är det viktigt att man bestämt vad man tänker sig att använda sina data till. Det stora affärsvärdet ligger till sist i att faktiskt ha kontroll över dem och veta vad man har, säger han.