Än så länge dyker den bara upp lite här och där – framtidens vård. Men för de flesta av oss ser våra möten med vården ut ungefär som de gjort så länge vi minns. Här är några av de saker som kan ändra på det – och ganska snart.

Möt doktorn på nätet
Fyra av tio svenskar är positiva till att möta vården via webben på olika sätt. Det kan handla om allt ifrån trådlös övervakning i hemmet till att kommunicera med vården via webben. En femtedel kan tänka sig att träffa läkaren via videosamtal – och om de gjorde det i stället för att gå till vårdcentralen skulle det spara 1,2 miljarder per år. Allt enligt en rapport som rådgivningsföretaget PWC presenterade tidigare i år.

I USA och Kanada görs nästan ett av sex läkarbesök virtuellt enligt konsultföretaget Deloitte. Där har Sverige en bit kvar men det börjar definitivt röra på sig. I våras öppnade den virtuella vårdcentralen Kry och ungefär samtidigt lanserade Visibacare en plattform för videobesök för vårdgivare. Sedan tidigare finns också tjänsten Min doktor men där sker läkarbesöket inte via video – i stället sker kommunikationen genom att man får svara på frågor om symptom och sedan få svar från läkaren. 

e-hälsa


Kruxet i allt detta är betalningen. Dagens ersättningssystem är helt enkelt skapade för fysiska läkarbesök och det har resulterat i att de virtuella läkarbesöken, som ska spara pengar för vården, blir betydligt dyrare för patienterna och landar på ungefär den dubbla kostnaden.

Men som första kommun i Sverige slöt Jönköping alldeles i dagarna ett avtal med Kry som innebär att virtuella besök ska ersättas på samma sätt som fysiska.

– Först när ersättningssystemen är anpassade kan vi få ett breddinförande som kan bli en katalysator för digital hälsa, säger Mats Olsson, e-hälsoexpert på anlysföretaget Kairos Future.

Läs också: Region Skåne uppgraderar vårdsystem utan upphandling – leverantörer i uppror​

Uppkopplad och övervakad
Det har talats om övervakning av patienter på distans länge – men nu börjar det faktiskt hända, konstaterar Olof Lindahl, professor i medicinsk teknik vid Umeå universitet.

– Ja, det är definitivt på väg in nu även om det inte drivs kliniskt på sjukhusen ännu. Men på sikt kommer det att kunna ersätta hemtjänsten till viss del, säger han.

Olof Lindahl
Olof Lindahl, professor vid Umeå universitet.


Ännu drivs dock det mesta i projektform. Ett exempel är ett projekt i Västerbotten där man testar sensorer av olika slag och patienterna kan nattövervakas med kamera i stället för att hemtjänsten åker hem till dem så de väcks.

– Det här är en utveckling där det inte finns någon återvändo. Vi blir bara äldre och äldre och det blir fler och fler multisjuka, alla kan inte vårdas institutionellt. Frågan är snarare hur vi gör det här på bästa sätt, säger Olof Lindahl.

Men också svårt sjuka kan få bättre möjligheter att få vård hemma i och med att sensorer kan användas för att hålla koll på olika värden.

Och svenskarna är redo för den här utvecklingen, 74 procent av dem kan tänka sig att övervakas i hemmet via en trådlös hjärtmonitor enligt PWC:s undersökning.

I Västerbotten testas också avancerad hemövervakning av patienter med lungsjukdomen kol, där de övervakas med sensorer och på så sätt kan ha koll på sina värden och råd om vad de bör göra – när de behöver motionera exempelvis.

Hemsjukvård är också ett område som är intressant för privata aktörer. Telia satsar stort på området och lanserade i våras Sveriges första abonnemang för just uppkopplade hälsotjänster i hemmet. Tanken är att vi själva ska kunna mäta sådant som blodtryck, vikt, EKG och lungkapacitet och sedan lagra informationen hos Telia.

Att hålla koll på sina värden är inte bara något för gamla och sjuka. Det är också något som vi även kan ägna oss åt privat – det visar inte minst explosionen av olika appar och uppkopplade armband på. Sammanvägt rör det sig alltså om en jättemarknad. Google, Apple, Amazon – alla satsar på kroppsnära teknik och datainsamling på olika sätt i dag.

Big data, AI och superdatorer – nej där är vi inte än
Avancerade beslutsstöd byggda på big data eller rentav artificiell intelligens som exempelvis superdatorn Watson, har det länge talats om i vårdsammanhang. Men ännu så länge har det inte tagit klivet in från forskningsvärlden.

– Det har inte importerats in i vården ännu, men det är definitivt framtiden. Genom att bygga in kunskapsstöd så kan vi höja kvaliteten i vården och få en mycket mer jämlik vård, säger Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning