Christian Lagerkvist
Christian Lagerkvist.

Nasdaq, Goldman Sachs, JP Morgan, och så vårt svenska SEB – hundratals är de finansinstitut som i skrivande stund utforskar tekniken bakom kryptovalutan bitcoin: blockkedjan. Och med rätta, för löftet talar inte bara om en helt ny finansmarknad, utan även om stärkt demokrati, minskad korruption, ökad transparens och en stabilare världsekonomi.

Blockkedjan fungerar som en enorm, publik logg över alla bitcoin-transaktioner som någonsin skett. Allt delas genom ett globalt nätverk, och nya transaktioner hamnar i ett nytt ”block” som läggs till i kedjan. Tack vare den här tekniken behövs det ingen tredje part som verifierar transaktionen, och varje bitcoins resa går att spåra.

Läs också: ”Som att gå från skrivmaskin till dator” – därför satsar svenska storbanker på bitcoin-teknik

I egenskap av it-arkitekt som spenderat de senaste två åren laborerandes med tekniken, förstår jag nu den paradox som blockkedjan skapar. Paradoxen lyder ”säkerhet utan tillit”, och är den abstrakta ingrediens som möjliggör just en global kryptovaluta utan riksbank. Och kryptovalutor är bara början – blockkedjetekniken kommer att sträcka sig långt bortom värdepapper och smarta kontrakt.

Finansmarknaden är på väg att förstå vidden av den förändring de står inför. Nu behöver vi andra förstå den. I min version av framtiden kommer Lantmäteriet tillgängliggöra lagfarter, tomträtter och pantbrev via en nationell blockkedja, PRV tillgängliggör patent och varumärkesskydd, Sveriges riksdag tillgängliggör lagar och riksdagsbeslut, och landstinget tillgängliggör “kryptopatientjournaler”.

Det här är en artikel från IDG Opinion

Vill du också tycka till om något? Så här gör du.


Den lilla och i sammanhanget obetydliga vinsten är att dokumenten tillgängliggörs, historiseras och demokratiseras. Istället för att man letar information inuti lösa, i bästa fall digitala, myndighetspapper, länkas handlingarna samman via en nationell blockkedja. Där diarieförs varje dokuments förändring, förgrening, hänvisning (till andra dokument i blockkedjan) och livscykel, kryptografiskt och otvetydigt.

Varje gång exempelvis en patentansökan förändras, beviljas, eller senare förklaras ogiltig, manifesteras händelsen i en transaktion på blockkedjan. Detsamma gäller tomtavstyckningar, pantbrev, kommunärenden, läkarbesök, elavtal, riksdagsröster, bilens registreringsbevis eller vår ständigt föränderliga lagbok. Vi kommer när som helst att kunna backa det band som heter blockkedja och få en ögonblicksbild av hur Sverige såg ut precis, just då. Öppet, spårbart och säkert.

Det är bara den lilla vinsten.

Den stora vinsten kommer när banker, försäkringsbolag, advokatbyråer, företag och privatpersoner börjar knyta samman dessa dokument i smarta tjänster och produkter. Ett pantbrev kan bakas ihop med en lagfart och signeras med ett villkorsdokument, och vips så har vi ett bolån (i sin tur publicerad i en blockkedja). Villkorsdokumentet kan referera till bland annat riksbankens styrränta, även denna historiserad via en blockkedja.

Samma lagfart kan även referera till villaförsäkringen, servitutet och kontrakten om sophämtning och fjärrvärme. Inga avtal som rör fastigheten gäller, såvida de inte är kryptografiskt kopplade till lagfarten. Ordning och reda.

Läs också: IBM satsar på egen bitcointeknik - gör den öppen för alla

Jag är övertygad om att det finns betydande samhällsekonomiska vinster i att koppla samman ett lands myndigheter, institutioner, företag och invånare i en gemensam, tillgänglig och omanipulerbar bild av verkligheten. Frågan är inte bara nationalekonomisk utan även demokratisk, allt i tidningsdödens kölvatten. En nationell blockkedja skulle i realiteten fungera som “Tredje statsmakten 2.0”.

Tekniken för att göra detta heter blockkedjor, och den är här nu. Det är dags att ta försprång inför framtiden.

Christian Lagerkvist
Affärsutvecklare