Öresundsbron

Vad handlar det här om?

Tidigt på morgonen den fjärde januari infördes ny förordning om identitetskontroller för passagerartrafik mellan Danmark och Sverige. Id-kontrollerna, som sker i Danmark, har syftet att minska trycket av asylsökande i Sverige.

Id-kontrollerna ska inte blandas ihop med de gränskontroller som sker på svensk mark och som sköts av svenska myndigheter, och som syftar till att säkerställa att den som reser in i ett land uppfyller kraven för inresa och vistelse.

För id-kontrollerna gäller så kallat transportörsansvar. Det betyder att alla företag som kör passagerartrafik med tåg, buss eller båt mellan Danmark och Sverige måste se till att resenärerna har giltiga id-handlingar – annars riskeras dyra sanktionsavgifter.

Men metoderna är kontroversiella. Framförallt har danska tågbolaget DSB:s id-kontroller på Kastrup uppmärksammats. De låter Securitas, som sköter kontrollen, fotografera varje resenärs id-handling, till exempel pass eller id-kort, med en mobilkamera. Men vad händer egentligen med bilderna?

Varför fotograferar DSB id-handlingar?

Transportörsansvaret innebär att DSB kan beläggas med en sanktionsavgift på upp till 50 000 kronor om en resenär inte kan uppvisa giltig id-handling vid gränskontrollerna i Sverige. Om en resenär väljer att förstöra sin id-handling under resans gång måste transportören kunna bevisa att de sett en giltig id-handling. DSB har därför valt att fotografera samtliga pass och id-kort.

Måste DSB fotografera id-handlingar? 

– Nej, i det svenska regelverket finns det ingen skyldighet att fotografera id-handlingarna eller spara dem på ett visst sätt. Däremot riskerar man en sanktionsavgift om man inte kan visa att man utfört id-kontrollerna som transportör, säger Nicklas Hjertonsson som är enhetschef på Datainspektionen till Computer Sweden.

Läs också: Prislista: Så mycket kostar dina stulna personuppgifter på svarta marknaden

Swebus uppger exempelvis för DN att de valt att istället föra ett anonymt register över vilka id-handlingar de kontrollerat.

Polisen har inte ställt några krav på att personuppgifter måste lagras på ett sätt som är sökbart, uppger Patrik Engström som är chef för gränspolisen i Sverige för Computer Sweden. Eftersom id-kontrollerna sker i ett annat land kan svenska polisen inte ställa krav på hur transportörerna utför sin uppgift.
 

Vad händer med bilderna? 

När säkerhetsvakten tagit en bild på en id-handling och kontrollerat att kvaliteten är tillräckligt hög skickas bilden krypterad till en server i Danmark, uppger DSB för Danmarks Radio. Bilden raderas automatiskt från telefonen och lagras på servern i en månad. Förutom DSB själva har endast svensk polis möjlighet att ta del av materialet, men bara om de skickar en förfrågan till DSB, uppger företaget. Hanteringen sker i enlighet med den danska personuppgiftslagen, enligt DSB.

DSB:s vakter använder Samsung-telefoner med appen MPtjek från leverantören Mobile People. Även Iphone-telefoner ska ha använts, enligt uppgifter i sociala medier. För utrustningen står danska teleoperatören TDC. Telefonerna är enligt DSB nedlåsta utan wifi, bluetooth, sms- och telefonfunktion. Det går heller inte att ta skärmbilder eller ansluta telefonen till en pc. Den enda funktionen är den aktuella appen.

Ett produktblad för appen, som är specialanpassad för just företag med transportörsansvar, finns att studera här. Danska säkerhetsexperter har ställt sig frågande till om lösningen håller tillräckligt hög säkerhet, men några konkreta säkerhetsbrister har inte påvisats.

Uppdatering 7/1: I en intervju med danska Version2 säger DSB:s it-chef att appen som används är en specialversion av Mptjek och att säkerheten i den granskats både internt och av externa experter.

Kommer svensk polis att ta del av bilderna? 

Nej. Patrik Engström på gränspolisen i Sverige säger att de inte kommer att begära tillgång till databasen med bilder.

Vad säger svensk lag om DSB:s databas?

– Det sker i Danmark och inte i Sverige och då ser jag det som en helt dansk angelägenhet vilken typ av personuppgiftsbehandling som görs. Då är det danska regler som gäller och danska tillsynsmyndigheter som får granska det, säger Nicklas Hjertonsson på Datainspektionen.

Läs också: Svenska tekniken som spårar dig på stan

– Det är först om uppgifterna skulle lämnas ut till svenska myndigheter eller på annat sätt behandlas vidare i Sverige som svensk lagstiftning slår till, och några indikationer på att det är så finns inte.

Får svenska myndigheter titta på enskilda bilder? 

Ja, DSB sparar bilderna för att kunna bevisa att de genomför id-kontrollerna. Att visa upp enskilda bilder är inget problem juridiskt, det är först om Polisen eller Transportstyrelsen, som är den myndighet som utfärdar sanktionsavgifterna, skulle få tillgång till databasen som svensk lag träder in.

– Så länge man bara visar upp fotot på en id-handling för polisen får uppgifterna inte anses behandlade av svensk polis. Detsamma om man har en dator och håller upp en skärm. Om polisen däremot får åtkomst till databasen och kan logga in i den blir det ett annat läge. Då gäller svenska regler, eftersom polisen behandlar uppgifterna, och då måste polisen ha stöd i svensk lag att behandla dem, säger Nicklas Hjertonsson på Datainspektionen.