kryptering


Debatten om krypteringsfrihet fortsätter att rasa. Förra året höjdes många röster, inte minst efter Paris-attackerna, som ville förbjuda eller inskränka människors rätt att hemlighålla sin information.

Men kryptering är inget säkerhetsproblem utan en lösning på ett säkerhetsproblem. Det menar 195 it-profiler, företag och organisationer som nu riktar ett öppet brev mot världens politiker. En av dem är Föreningen för digitala fri- och rättigheter, Dfri.

Läs också: USA slopar kravet på bakdörrar i mobiltelefoner – tillverkarna slipper bygga in säkerhetsluckor

– Det politiska trycket har ökat. Dels från amerikanskt håll, men också från franskt och brittiskt håll. Det finns politiker som vill tvinga in bakdörrar i produkter, och bakdörrar begränsas i praktiken inte till goda människor utan kan lika gärna utnyttjas av andra, säger Dfris ordförande Patrik Wallström.

Bakdörrar är en genväg förbi en kryptering som exempelvis byggs in för att polisen ska kunna läsa material vid brottsutredningar. Men i praktiken är de också en säkerhetsrisk som kan utnyttjas av illasinnade krafter.

– Att bygga in svagheter i de produkter vi har för att använda internet är skadligt för det öppna och fria internet vi har idag. Det som kryptering gett oss är en enorm tillväxt av tjänster som faktiskt fungerar. Man kan använda internetbanken och vara säker på att ingen annan ser ens transaktioner eller tar ens pengar, säger Patrik Wallström.

Läs också: Obama vill ha it-jättarnas hjälp i jakten på terrorister – så ska det gå till

Initiativtagare till brevet är lobbygruppen Access Now som verkar för ett fritt internet. De har fem punkter som de vill att politiker ska tänka på:

  1. Stater ska inte införa förbud eller begränsningar av krypteringar.
  2. Stater ska inte tvinga på någon några bakdörrar.
  3. Stater ska inte kräva att okrypterade data eller krypteringsnycklar lämnas ut till en tredje part.
  4. Stater ska inte utöva påtryckningar för att sänka säkerhetsnivån på någon krypteringsstandard eller tvinga på någon osäkra algoritmer, verktyg eller tekniker.
  5. Stater ska inte tvinga eller pressa någon att bryta mot någon av punkterna på listan. 


Bland namnunderskrifterna finns säkerhetsgurun Bruce Schneier, den integritetsvänliga sökmotorn Duckduckgo, människorättsorganisationen Human Rights Watch och nätfrihetsorganisationer från ett 40-tal länder. Från Sverige har, förutom Dfri, också Swedish Network Users Society och Internetstiftelsen i Sverige skrivit under brevet.