vård-it


Det är inte första gången han kräver statliga satsningar, Göran Stiernstedt som utrett hur resursutnyttjandet i vården ska bli effektivare.

Ännu har han inte fått gehör från vare sig stat eller landsting men i det betänkande han just lämnat in till regeringen finns förslaget om miljardsatsning på att vässa it-stödet i vården fortfarande med.

Läs också: Regeringens utredare: Miljardsatsning på it krävs för att rädda vården

Utredningen pekar på att en halv miljard skulle kunna tas från den så kallade professionsmiljard som finns med i 2016 års budget och som är avsedd för att minskar den administrativa bördan för vårdprofessionerna. Landstingen bör stå för den andra halvan.

När CS intervjuade sjukvårdsminister Gabriel Wikström i våras var han kallsinnig till att staten skulle satsa i den storleksordningen på vård-it och sa att han inte ville utesluta pengar till olika typer av samordningsprojekt – 
”men att staten skulle gå in och ta en stor del av finansieringen, nej, det tror jag inte är rimligt”.

Innebär professionsmiljarden bättre möjligheter att få pengar till it-stöd nu? 
– Nej, det tycker jag egentligen inte. Det är mer ett sätt att föreslå ett sätt att finansiera det på. Vi vet ju att ett välfungerande it-stöd efterfrågas i vården, säger Göran Stiernstedt.

Ute i landstingen satsas redan men i olika projekt. De tre stora regionerna i projektet 3R, ett antal landsting i den så kallade Sussagruppen och så samarbetar de som använder sig av journalsystemet Cosmic.

Hur ser du på möjligheten att få landstingen att bidra just nu? 
– Jag är väldigt osäker om det. I stort sett alla landsting är inblandade i olika projekt – men vem håller ihop det? Jag har inga synpunkter på dem vart och ett men vi känner oss inte trygga med att de förmår kommunucera över gränserna. Jag är mycket bekymrad över läget i dag.

– Många personer har försökt övertyga mig om att jag borde vara mindre orolig nu än för ett år sedan. Men jag är inte mindre orolig i dag än då.

Göran Stiernstedts utredning omfattar mer än just it-frågor men han betonar att it är en väldigt viktig del i den.

– Bland annat föreslår vi att landstingen bör ha en lagstiftad skyldighet att samarbeta när det motiveras av kvalitets- och effektivitetsskäl. Det är skrivet med it i huvudet, säger han.

– Vi skriver också att om inget hänt inom två år så bör lagstiftningen bli mer detaljerad – och det vi tänker på är att skriva in att det handlar om it.

Här kan du läsa hela betänkandet. 

Fakta

I utredningen påtalas mängder av brister i dagens verksamhetsstöd, inom design, funktionalitet och överskådlighet. It-systemen är föråldrade, svårtbegripliga och inte utformade för användarna. Det råder också begreppsförvirring, exempelvis kan ”labblista” kallas för ”svar obunden”. Allt detta leder i sin tur till risker för patienterna vilket avspeglar sig i att mer än 10 procent av lex-mariarapporterna handlar om just brister i informationshanteringen på olika sätt. 
För att råda bot på detta föreslås bland annat att regeringen och huvudmännen formulerar en vision för utvecklingsarbetet och gemensamt satsar på utveckling av verksamhetsstöden. Huvudmännen behöver fatta gemensamma beslut om utveckling av verksamhetsstöden. Staten behöver ta ett övergripande ansvar för informationshanteringen sett som en infrastruktur för vården.