utvecklare


Enligt en undersökning förra året från konsultföretaget McKinsey är 850 miljoner människor i enbart USA, Storbritannien Kina, Indien, Tyskland, Japan och Brasilien antingen arbetslösa eller inte tillräckligt sysselsatta. Det är mellan 30 och 45 procent av de arbetsföra befolkningarna i de länderna.

Ställ den informationen mot att bemanningsföretaget Manpower i en undersökning 2014 som innefattade 37 000 arbetsgivare över hela världen kom fram till att 36 procent av de tillfrågade företagen inte kunde hitta folk med de kompetenser som de efterfrågade.

Ekvationen går inte ihop. Det här visar sig bland annat på den svenska arbetsmarknaden för systemutvecklare, där många arbetsgivare har stora problem med att rekrytera yngre personer, framför allt kvinnor.

Finns det någon som försöker göra något åt det här? Ja, det finns det. Ett exempel är rekryteringsföretaget Sqore, organisationen Swedsoft och Fryshuset som tillsammans har dragit i gång ett projekt med det otympliga namnet Utmaningsdriven innovation för framtidens arbetsmarknad. Bland målen för projektet märks att förbättra matchningen mellan mjukvaruföretag och ungdomar och försöka förstå ungdomarnas kompetens. Det görs bland annat genom att skapa en certifieringsmetod, vilket är ett uppdrag från Vinnova. Det finns också ett generellt mål att intressera ungdomar för yrken som har med mjukvara att göra, genom att göra själva rekryteringen mer spännande och tillgänglig.

Läs också: Därför gör Apples nya språk succé bland utvecklarna

Ett första seminarium för företag anordnades nyligen i Stockholm. Fram till början av mars blir det ytterligare ett seminarium med företag, två seminarier för ungdomar, samt två workshoppar för både företag och ungdomar.

En av de aktiva i projektet är Petra Åström från Fryshuset, en organisation med stor vana av att möta ungdomar på ungdomars villkor.

– Vi måste möta unga där de finns och inspirera dem på plats, säger hon.

Hon uttrycker det som att ”man ska ta med sig inspiratörer”. Med tanke på det rådet blir man lite fundersam på det inledande seminariet för företag. Bland femtontalet deltagare är det en kraftig övervikt för äldre män.

Ett annat initiativ är Kodcentrum. Det är en ideell förening som grundades 2014 och har till syfte att gratis introducera barn i åldrarna 9–13 år till programmering och digitalt skapande, till exempel genom att skapa digitala berättelser, spel och program. Det gjorde man under förra året genom att anordna så kallade kodstugor, som var och en omfattade 15 träffar för cirka 25 barn, med volontärer som instruktörer.

Sammanlagt deltog cirka 500 barn. Volontärerna kommer bland annat från huvudsponsorerna Microsoft, Spotify och utbildningsföretaget Informator. Även Vinnova och några stiftelser ger bidrag till Kodcentrum.

Målet är att ha introducerat 100 000 barn till programmering och digitalt skapande fram till 2020. Det ska förutom med träffarna ske med hjälp av den nystartade sajten kodboken.se där det pedagogiska materialet finns tillgängligt. I år startas också projektet Kodstart för att stötta pedagoger i årskurs 4 och 5 som vill komma igång med programmering i skolan.

Förutom de officiella målen, finns det också en ambition att bidra till samhällsekonomin och näringslivet?

– Vi hoppas kunna bidra till kompetensförsörjningen i Sverige, säger Emelie Dahlström, generalsekreterare på Kodcentrum.

Ett tredje exempel är föreningen Datatjej som bildades 2008, efter att ha anordnat en årlig konferens sedan 1998. I dag har föreningen 800 medlemmar och syftet ”att främja tjejer i alla åldrar som intresserar sig för data och it”. Det gör man genom att skapa nätverk och koppla samman människor, i avsikt att presentera it-fältet så att tjejer ska kunna göra medvetna yrkesval.

Läs också: Här är kompetensen som är hetast när svenska cio:er rekryterar

Under 2014 var man delaktig på olika sätt i ett tjugotal event, vissa med enbart medlemmar, andra tillsammans med företag eller andra organisationer. Fyra av eventen var inriktade på programmering, men flertalet berörde systemutveckling och programmering.

– Ibland är det fokus på programmering, men vi gör ingen skillnad på medlemmarna och kategoriserar dem inte, säger Isabelle Norman, ordförande i Datatjej och student på masterprogrammet systemvetenskap i Uppsala.

Man kan nog anta att föreningen Datatjej slipper en del av de problem som andra har med att möta målgruppen ungdomar med personer som matchar dem.