Henrik Ståhl, Oracle
Henrik Ståhl, Oracle.


Att sakernas internet, är på gång i stor skala är nog alla överens om. Det skrivs pixelkilometer om ämnet och de flesta it-leverantörer av rang har IoT-erbjudanden. Frågan är om det är vettigt att beskriva det som ett homogent område. Det tycker inte Henrik Ståhl som är globalt ansvarig för Oracles produktstrategi för IoT. Han vill dela upp IoT i tre skilda kategorier:

  1. Traditionella ”industriprojekt”, till exempel att koppla existerande maskiner i en fabrik till en central punkt för att ta emot och analysera mätvärden, och för att larma om problem. De här projekten är oftast utbyggnader av existerande applikationer.
  2. Revolutionerande tillämpningar, ofta kombinationer av flera lösningar. Det kan till exempel handla om att skapa en ”modern” stad.
  3. Erbjudanden till konsumenter. Det handlar ofta om en uppkopplad produkt som möjliggör en lättanvänd tjänst. Ett exempel är en bevattningslösning för en villaträdgård som använder temperatur, fukt och väderdata för att styra vattenmängden.


Läs också: Internet of things blir en svart marknad värd miljarder för kriminella

På ett tekniskt plan är lösningar i de olika kategorierna uppbyggda på samma sätt. Det handlar om enheter som kopplas upp på något sätt. Det kan visserligen skilja på arkitekturer, till exempel att alla enheter längst ut kommunicerar med en central punkt eller att flera enheter går via någon slags brygga (gateway) som finns nära dem för att kommunicera med en central punkt. Det kan också finns skillnader i hur kommunikationen sker, till exempel via internet, mobilnätet eller ett specialiserat radionätverk. Men i grund och botten handlar det om kommunikation, hantering av data och integration.

Det som skiljer är följande saker:

  • Storleken på projekten.
  • Längden på projekten.
  • Hur breda målen för projekten är och hur tidigt i projekten de formuleras.
  • Vilka som är kunder i projekten.
  • Vem som är slutanvändare av lösningarna.


Traditionella industriprojekt (kategori ett) tenderar att vara mindre och kortare än de revolutionerande projekten (kategori två). Målen för projekt inom den första kategorin tenderar att vara snävare formulerade och mer väldefinierade än målen för projekt i den andra kategorin. När det gäller omdanande projekt är målen bredare och mindre specifika, och syftar ofta till att möjliggöra nya affärsmodeller eller tjänster för kunder eller medborgare.

– Revolutionerande projekt har ofta namn som börjar med ordet smart. Det blir ofta stora och långa projekt. Ibland hör de som jobbar med sådana projekt av sig till oss, inte sällan via något av våra partnerföretag, säger Henrik Ståhl.

Saker som skiljer mellan alla tre kategorierna är vem det är som köper produkter och tjänster för iot och hur projekten startas.

– Vad gäller de konsumentinriktade projekten är oftast beställaren antingen en leverantör av uppkoppling, ett telekomföretag, eller ett företag som är inriktat på att sälja produkter och tjänster till konsumenter.

Gränserna mellan de tre kategorierna kan naturligtvis vara flytande, men de finns där. Varför är det viktigt att ha koll på kategoriseringen som kund? Ett skäl är att kunna vända sig till rätt leverantörer av produkter, tjänster och konsultresurser för iot. Sunt förnuft säger att en leverantör som har mycket erfarenhet av en kategori bör kunna erbjuda bättre lösningar än en som inte har det.

Läs också: Snart slipper vi sim-korten – branschen har bestämt sig

Om vi tar Oracle som ett exempel så har man i dagsläget många direkta kunder som jobbar med de två första kategorierna, men eftersom företaget inte inriktar sig mot konsumenter inte med den tredje. Så är det sannolikt vad gäller många företag som jobbar med IoT-lösningar.

Ytterligare en skillnad vad gäller leverantörer är om de är etablerade it-företag som ger sig på iot eller är specifikt inriktade på iot. I Oracles fall handlar det främst om molntjänsten Oracle IoT Cloud Service, se faktaruta. Men hur började Oracles engagemang inom IoT-området?

– Initialt var det att vi insåg att det finns ett värde för oss att lagra och behandla de data som genereras i iot-lösningar. I dag skulle jag säga att det handlar om att hjälpa kunder att effektivisera till exempel resurshantering och serviceverksamhet, säger Henrik Ståhl.

Vad finns det för fördelar med att använda en molntjänst för IoT-lösningar?

– Man får skalbara lösningar och betalar för det man använder. Ett exempel är en kund som ville testa att öka frekvensen för att sända data från en miljon enheter från var fjärde timme till var femte minut, för att se om det var lönsamt att göra det. Det hade inte gått om de hade kört lösningen på egna servrar.

Henrik Ståhl påpekar att it-avdelningar sällan har vana av att hantera enheter ute på fältet som vanligtvis sköts av servicetekniker (i stället för it-tekniker). Vilka råd ger han till it-organisationer som tittar på IoT-lösningar?

– Planera för verktyg och processer som behövs för installation, övervakning och underhåll. Håll ner risken genom att börja med ett begränsat projekt och utveckla det i små etapper med tydliga affärsmål.

Fakta

Henrik Ståhl beskriver Oracle IoT Cloud Service som ”en nylanserad molntjänst som hanterar datainsamling, lagring och analys av strömmande data och integration.