programmering


225 ansökningar om att starta yrkesutbildningar inom it kom in till Myndigheten för yrkeshögskolan senaste omgången. 40 av dem fick klartecken att starta. Sammanlagt är det under 10 procent av platserna på höstens utbildningar som har med data eller it att göra.

Men myndighetens bedömningar får kritik. För mycket fokus i backspegeln och felaktig syn på statistiken, menar kritikerna.

– Jag är besviken. Myndigheten för yrkeshögskolan tittar inte framåt. De ska göra bedömningar av vilka behov som finns, vad arbetsmarknaden kräver. Men de använder statistik som går fem till åtta år tillbaka i tiden, säger Claes Magnusson, utbildningsledare på Malmö Yrkeshögskola.

Läs också: Näringsministern: Digitaliseringen den viktigaste frågan för Sverige

Bland de ansökningar som Sveriges Yrkeshögskola, där Malmö Yrkeshögskola ingår, fick avslag på fanns flera inom digital hälsa. Skolans önskan har varit att få in studenter med erfarenhet från sjukvården. Enligt Claes Magnusson ser gärna arbetsgivarna att de som tar fram de tekniska lösningarna också har erfarenhet från samma bransch. Detta gäller även inom andra områden som till exempel skolan.

Men här står förkunskapskraven i vägen säger han. Myndigheten säger att det krävs att studenten läst Programmering 1 eller motsvarande för att få söka, kunskaper många inte har. Vilket gör att sjuksköterskor eller lärare inte kan gå på utbildningen utan att gå en kompletterande utbildning innan.

Johan Blom, chef för utbildningsavdelningen på Myndigheten för yrkeshögskolan, känner inte igen sig i att myndigheten har för lite framtidsfokus.

– Det är helt osant, det arbetslivets framtida behov. Det är vårt uppdrag. Vi kan se att det kanske varit dåliga resultat bakåt, men vi använder inte det som enskild anledning för ett avslag, säger han.

Myndigheten ställer dock krav på programmeringskunskaper, byggda på rekommendationer från arbetslivet.

– Vi har ett ställningstagande från branschen som kräver att studenterna har programmering med sig. Tanken är att man ska ha rimliga förkunskapskrav för att klara av utbildningen och utbildningen ska bygga vidare på kunskaper på från gymnasiet eller motsvarande. Ingen är betjänt av att man inte klara utbildningen, säger han.

Företagens behov går först 
Uppdraget de har är att ta fram utbildningar arbetslivet har behov av. För att göra den bedömning tar myndigheten hjälp av tre instanser: IT- & Telekomföretagen, Dataspelsbranschen och Microsofts partnerförening IAMCP.

Företagens behov spelar en avgörande roll för vilka utbildningar som tas fram av skolorna och vilka som i slutänden godkänns och starta. Problemet som Claes Magnusson på Malmö Yrkeshögskola ser är att myndigheten borde prata med fler branscher för att skapa en bättre bild av marknaden behöver.

Läs också: Kommunerna tvingas sluta ducka om it i skolan – krav från staten på satsningar

– De frågar bara it- och telekomföretagen, spelbranschen och it-företag. De borde prata med Lärarförbundet och Skolverket också, säger han.

Anordnare som Computer Sweden pratat med säger att de även sett hur antalet kvinnliga studenter minskat efter att kraven på programmeringskunskaper skärpts. Tidigare finns exempel på utbildningar som tidigare hade 40 procent kvinnor och som nu är nere på 15 procent.

Myndigheten har tidigare lämnat som förslag att anordnare som ansöker om att bedriva utbildningar också ska erbjuda en så kallad preparandutbildning. En kurs för studenter som inte uppfyller kraven, så de kan tillgodogöra sig rätt kunskaper för att nå examen. Sådana kurser erbjuder flera yrkeshögskolor redan i dag, men hur det skulle kunna utformas mer genrellt tog myndigheten inte ställning till då. Det skulle till exempel kunna gälla de som inte kan fylla sina platser.

I takt med att den digitala utvecklingen allt mer sträcker sig över hela samhället och integreras i verksamheter som ligger utanför de traditionella it-området förändras kraven på kompetens. Det är Myndigheten för yrkeshögskolan medveten om. Men först och främst är det beställaren av utbildningarna, företag och branschföreträdare, som driver på utvecklingen, anser myndigheten.

– Vi som myndighet kan inte styra, det är upp till arbetslivet. Men vi ser vad som händer och hur kultur, information, teknik och it påverkar varandra allt mer. Vi ska jobba mer med omvärldsanalys för att inspirera utbildningsanordnarna, säger Johan Blom.

Oavslutade utbildningar påverkar 
Computer Sweden har tidigare rapporterat om att studenter på it- och datautbildningar i högre grad än andra inte tar sin examen. 2014 tog bara 56 procent sin examen, jämfört med de flesta andra utbildningsområden som hade en examineringsgrad på 70 procent. Exakt varför det ser ut så här vet vare sig skolorna eller myndigheten.

Ett skäl är att många får jobb, ofta på den arbetsplats där studenten har haft praktik. Men det kan också bero på att de inte klarar utbildningen eller får jobb någon annanstan. Oavsett så är det något som påverkar bedömningen av utbildningarna.

Läs också: Därför halkar svenska företag efter i digitaliseringen

– Vi har fått avslag med hänvisning till dålig avslutandegrad, men det betyder inte att utbildningen är dålig. Om 30 studenter börjar och bara 17 tar examen ger inte det bra statistik och då nedprioriteras en utbildning på grund av svag verksamhetsgrad, säger Pernilla Hörwing, verksamhetschef på Plushögskolan.

Om en ansökan ska beviljas beror på en rad faktorer: behov av kompetens, hur starkt arbetslivet står bakom och kvalitén på utbildningen. Där ingår också att handläggarna tittar på hur många som avslutar och hur många som får jobb.

Men enligt Johan Blom är det inte så lätt att bara för att många slutar så leder till att ett område nedprioriteras.

– Vi gör en djupare analys, varför ser resultaten ut som de gör? Vi tittar på den kompetens som utbildningen ger och får man jobb under tiden kanske den inte är rätt utformad eller så kanske studenter slutar för att den är för svår. Vi behöver utreda om vissa utbildningsinriktningar gör sig bäst i andra utbildningsformer, säger han.

Samtidigt ligger data och it sist i tabellen över hur många studenter som har jobb ett år efter examen, trots den höga efterfrågan. Visserligen får fortfarande 80 procent jobb, men snittet ligger på 89 procent.