dator
Foto: Rachel Johnson (CC)


Medan it-problemen i vårdens it-system varit något av en följetong har socialtjänsten passerat lite under radarn. Ändå är det svårt att hitta andra arbetsplatser med så illa fungerande it-stöd inom det offentliga.

– I de undersökningar om it-stöd som vi gjort bland våra medlemmar sticker socialtjänsten ut väldigt mycket. Socialsekreterarna uppger att uppåt 40 minuter varje dag går åt till it-strul – snittet bland alla våra medlemmar är 26 minuter, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöstrateg på fackförbundet Vision.

Läs också: Miljarder pumpas in när vården generationsväxlar i hela Norden

Socialsekreterare är den yrkesgrupp som har högst sjukskrivningstal av alla i Sverige visar statistik från Försäkringskassan. Det dåliga it-stödet är en betydande faktor bakom den stora stress och ohälsa som socialsekreterare upplever i dag framhåller hon.

Carola Löfstrand
Carola Löfstrand, Vision.

– När de talar om sin situation lyfter de ofta fram den administrativa bördan och som ett brev på posten kommer de då in på att it-systemen inte fungerar som de ska och inte är logiskt uppbyggda för deras behov. Det stressar dem.

– Dessutom blir arbetet ineffektivt, det slösar skattepengar och kvaliteten på det utförda arbetet blir sämre, liksom rättssäkerheten. I slutänden drabbar det klienterna.

Ett tydligt exempel på problemen är kommunernas nya dokumentations- och handläggningssystem för barn- och ungdomsvård, kallat Barnens behov i centrum, BBIC.

Det har nämligen visat sig fungera dåligt ihop med socialtjänsternas it-stöd. I ett antal kartläggningar som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har gjort visar det sig att det saknas eller är problem med att klippa, klistra och kopiera i nära hälften av kommunerna.

I två tredjedelar av kommunerna används system där det saknas automatisk sparfunktion.

Läs också: Så pressar små kommuner de stora it-leverantörerna

Och nästan tre fjärdedelar uppger att it-systemen hänger sig ofta och över hälften att handläggarna loggas ut medan de sitter och arbetar i dem.

Med dokumentationsstödet BBIC ska socialsekreterarna enkelt kunna få fram statistik utan att hålla på med uppföljning vid sidan om – exempelvis om hur många barn som avbryter en familjemehsplacering eller hur många barn som har en fungerande skolgång. Men med dagens it-stöd fungerar inte den statistikfunktionen och vinsterna med stödet faller.

Kjerstin Bergman, projektledare på avdelningen för vård och omsorg på SKL, tycker det är olyckligt att Socialstyrelsen inte stöttat kommunerna mer med kravställan genom åren.

– De har hållit sig på sin planhalva, säger hon.

Bristerna har också fått regeringen att reagera och ge Socialstyrelsen i uppdrag att få BBIC att fungera för statistikuttag.

– Nu håller Socialstyrelsen på med att ta fram en informationsspecifikation som ligger till grund för ett underlag till kravspecifikation som SKL ska ta fram. Båda ska vara klar i vår, säger Kjerstin Bergman.

– Men det är konstigt när tekniken ligger så långt fram i övrigt att det ska vara så svårt att få till ett fungerande verksamhetsstöd – och att det händer så lite, säger hon.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Tieto, CGI, Pulsen, ILab och Deloitte har tillsammans mer än 90 procent av marknaden när det gäller verksamhetssystem för kommuner. De nuvarande systemen utvecklades till stor del under 1990-talet och över tid har ny mjukvara lagts till plattformarna för att möjliggöra olika webbtjänster. 
De dominerande systemen är Procapita från Tieto, Treserva från CGI, Magna Cura och Combine från Pulsen, Viva från ILab och Siebel CRM från Deloitte. 
Källa: It-standardisering inom socialtjänsten, E-delegationen 2013