Programmering ska in i skolan, det har regeringen redan bestämt. Hur vet vi inte ännu – Skolverket har i uppdrag att presentera ett förslag i samband med att en ny nationell skol-it-strategi presenteras om några veckor. Det betyder inte att det blir ett eget ämne.

Finland har valt att lägga in programmering ämnesövergripande i sin läroplan från i höst.

– Vi har ett hjul med sju nyckelkompetenser – digital är ett av dem. De enda ämnen där programmering nämns explicit är matematik och slöjd, säger Linda Mannila, en av talarna på Computer Swedens event It i skolan.

Hon forskar i datavetenskapens didaktik och utbildningsteknologi och är knuten till Åbo Akademi och Linköpings Universitet. Hon arbetar också som konsult med olika projekt kring digital teknik i skolan.

Läs också: Kommunerna tvingas sluta ducka om it i skolan – krav från staten på satsningar

Varför ska programmering egentligen in i skolan på bred front? Det finns inte tillräckligt med forskning kring om det verkligen gör skolan bättre även om det nu forskas aktivt på många håll, bland annat i de projekt som Linda Mannila är engagerad i. Men ännu finns inga studier över tid som visar att de som börjar med programmering i ettan har fått vissa specifika färdigheter i sexan. Fast det finns andra skäl till att införa programmering i skolan.

– Mjukvara kommer in i alla delar av samhället. Digitaliseringen finns överallt, säger Linda Mannila.

Genom att lära oss olika ämnen förstår vi världen och vår samtid – i fysiken lär vi oss förstå varför vi inte ramlar av jorden.

Linda Mannila
Linda Mannila.

– När jag var ung spelade jag Commodore 64-spel. Det var kul, men det var inte en jätteviktig del av mitt liv. Jag klarade mig utan också. Men i dag lever eleverna inte bara i den fysiska världen längre. Programmering är en ny del av allmänbildningen – det tycker jag är ett tillräckligt argument för att det ska in i grundskolans läroplan.

Läs också: Därför gör surfplattorna succé i förskolorna

Linda Mannila är tydlig med att det inte handlar om att lära sig ett specifikt programmeringsspråk utan snarare ett sätt att tänka, ett angreppssätt.

– Det är så mycket mer än bara själva kodbiten. Det handlar om att lösa ett problem och det krävs mycket förarbete. Det är som i slöjd, man sätter sig inte bara vid symaskinen med en bit tyg och syr och hoppas att det blir något.

När man programmerar använder man en uppsättning förmågor – det kallas ibland datalogiskt tänkande. Det handlar om logik, att se konsekvenserna i nästa steg, att vara detaljerad och inte hoppa över något men samtidigt inte fastna i detaljerna.

– Det här är färdigheter som hjälper oss på traven. Det är inget som säger man blir bättre på att tänka logiskt kring exempelvis i historia, men i en digital värld är de viktiga.

Läs också: Här är roboten som ska jobba som extralärare i skolan

Ännu så länge har Finland bara haft pilotprojekt igång innan den nya läroplanen träder i kraft i höst, men en erfarenhet är att det fungerar bra för de elever som har svårt att sitta stilla.

– Nu orkar de sitta säger lärarna. De jobbar med ett uppdrag längre.

En del i det kan vara att de får feedback hela tiden, det går att se om det de gör fungerar eller inte och de behöver inte fråga läraren om de gör rätt eller fel.

– Det här är inte vetenskapligt underbyggt men det är något lärarna fört fram, säger Linda Mannila.

Fakta

  • Nu i vår är det dags för Skolverket att presentera sina förslag till nationella it-strategier i skolan. I början av april är det dags för strategin som gäller grundskolan och i slutet av april kommer den strategi som gäller gymnasiet och vuxenutbildningen. 
  • I början av april kommer också Skolverkets uppföljning kring hur det ser ut med it-användningen och it-kompetensen i skolan. 
  • Digital kompetens ska in i skolans styrdokumenten. Det ska vara klart i slutet av juni.
  • I slutet av mars presenteras en utredning kring de nationella proven. Den tittar bland annat på digitaliseringen av prov.