Mediebranschen är en av de branscher som förändras kraftigt i takt med digitaliseringens intåg. Moderna mediaföretag är i hög grad datadrivna, olika mätetal ger direkt feedback om hur verksamheten går. Eller för att uttrycka det annorlunda, mätetalen styr den dagliga verksamheten i hög utsträckning.

På Bonnierägda Expressen är det här tydligt. De cirka 430 personerna som jobbar med tidningen och de olika online- och tv-tjänster som hör till den sitter på ett våningsplan på Kungsholmen i Stockholm. De delar på utrymmet med 220 stora vägghängande bildskärmar som visar ständigt uppdaterad information om olika aspekter av verksamheten. Det handlar om allt från sidvisningar för artiklar på sajter, via försäljningsstatistik, till information om hur driften av applikationer fungerar. De flesta skärmarna visar information om och för de olika redaktionernas arbete.

Det är lätt att förstå att det här är en gigantisk utmaning för utvecklare och folk som jobbar med beslutsstöd på Expressen. Man kan krasst konstatera att det inte skulle fungera om man skulle tvingas dra i gång ett traditionellt beslutsstödsprojekt för varje manöverpanel (dashboard) som ska visas på en bildskärm. Det skulle bli alldeles för dyrt och tungrott.

Expressen

Lösningen på dilemmat är att se till att mätetal lagras automatiskt för applikationer, tjänster och mikrotjänster som byggs. Det gör man genom att använda ett ramverk som skickar information till tidsseriedatabasen Prometheus. Informationen lagras identifierad per applikationer, tjänster eller mikrotjänster, beroende på vad som är lämpligt. Id-begreppen finns registrerade i en tjänstekatalog. Prometheus kombineras med sökplattformen Elasticsearch, där till exempel logginformation i textfiler hanteras.

– Vi får mätetal som svarstider och processoranvändning gratis, förklarar Magnus Bengtsson, infrastrukturspecialist på Expressen.
Det här innebär att dataunderlaget finns på plats. Sedan är det en i sammanhanget relativt enkel affär att skapa manöverpanelerna. I de flesta fall sker det arbetet med lättanvända verktyg, men data finns också tillgängliga via api:er för den som vill skapa skräddarsydda lösningar.

Läs också: Dataanalysens gudfader inte redo för pension – nu lanserar han Sas nya molnplattform

Det finns naturligtvis försvårande omständigheter, till exempel att majoriteten av sidvisningarna för artiklar inte levereras från Expressens egna servrar utan från cachade sidor på Akamais plattform för snabb leverans av webbsidor. Men man har sett till att skapa ett flöde för den informationen också.

Av de 220 skärmarna visar 25 information för it-personal, både för utvecklare och för dem som jobbar mer fokuserat med infrastruktur. Det finns cirka 60 utvecklare på Expressen i dag.

Det finns viss information om hur det går i utvecklingsprojekten, till exempel hur team ligger till i sina iterationer, men mest handlar det om hur de olika applikationerna och tjänsterna mår rent driftstekniskt. Det visas till exempel med information om hur många sidvisningar per sekund som hanteras.

– Det finns tio utvecklingsteam och varje team har minst en bildskärm. Det är inte bara teknisk information som visas, utan även nyheter, så att alla ska ha en känsla för vad det är vi bygger för lösningar, säger Joel Abrahamsson, chefsutvecklare på Expressen.

Det är ingen slump att det mest visas information om driften för utvecklingsteamen, eftersom man har anammat devopstankar i hög utsträckning på Expressen.

– Varje utvecklingsteam har slutansvar för driften för de applikationer som de bygger. Men de samarbetar också med vår driftsleverantör och så har vi devopsspecialister som hjälper till, säger Joel Abrahamsson.

Expressen

Informationen som finns tillgänglig gör att Expressen kan arbeta med kontinuerliga leveranser av applikationer. När Computer Sweden hälsar på en onsdag har man hunnit med 10 driftssättningar kl 11.14 på förmiddagen. För hela den veckan, som nått halvvägs vad gäller vardagar, är antalet 49. Expressens mobilsajt har uppdateras 38 gånger under de senaste 30 dagarna. Med driftssättningar avses allt från applikationer, via mikrotjänster och övervakningstjänster, till api:er. Kort sagt alla typer av mjukvaror som tas i drift.

Läs också: Digitaliserad snabbmat får oss att äta mer hamburgare – Max har hittat receptet

Joel Abrahamssons reflektion jämfört med hur det fungerat tidigare, som för tio år sedan, är att informationen på skärmarna ger en känsla för hur applikationerna verkligen fungerar:

– Tidigare kanske man skrev sin kod och sedan var man klar, utan att veta hur applikationen verkligen fungerade i drift.

Han nämner exempel på applikationer som har fungerat jättebra tills ett visst antal användare överskridit och sedan slutat fungera utan att någon förstått vad som har hänt. På Expressen får man tidigt signaler om när det går grus i maskineriet och kan agera snabbt.