Det är högsäsong för nationella proven och nytt för i år är att ett stort antal elever skriver dem på sina datorer. Bara den senaste veckan skrev över 24 000 elever två nationella prov i svenska digitalt. Uppsatsdelen skrevs digitalt av hela 11 procent av eleverna.

Detta sker samtidigt som regeringen och Skolverket i en utredning nyligen föreslår att digitala nationella prov ska börja införas 2018 för att vara fullt införda först 2022.

Det pågår idag en livlig debatt om behovet av att underlätta administrationen för lärarna. En föreslagen lösning är att digitalisera nationella proven. Det skulle medföra en effektivare leverans, möjlighet till en central bedömning för att avlasta lärarna samt möjlighet till likvärdig och anonym rättning. Vissa frågetyper kan även rättas automatiskt i realtid.

En annan viktig aspekt av digitala prov är att vi kan eliminera den mänskliga faktorn som i många fall kan få allvarliga konsekvenser. Som när 2 000 brev med facit för engelska i årskurs 9 försvann i postgången förra veckan. Lyckligtvis lokaliserades breven som till slut kunde delas ut.

Läs också: Skol-it vilar ofta på skral vetenskaplig grund – det är dags att ändra på det

Utöver att förenkla för lärarna är digitala prov närmast en rättighet för eleverna. Dessa lever i en digital tidsålder där det ses som en självklarhet att få uttrycka sig med det verktyg man är mest van vid – en dator framför penna och papper. I en uppsatsdel kan det även bli en utslagsfråga eftersom elever med datorer har möjlighet att snabbare producera sina svar, använda stavningskontroll samt ändra i och disponera sin text.

Många skolor i Sverige har kommit långt i sin digitalisering och har bestämt sig för att ta saken i egna händer. Enligt Skolverkets regler är delar av nationella proven nämligen tillåtna att skriva digitalt så länge man lever upp till vissa krav. Det finns tre grundförutsättningar för att lyckas i praktiken:

Det här är en artikel från IDG Opinion

Vill du också tycka till om något? Så här gör du.

  1. Lärare måste snabbt och enkelt kunna förstå och använda sig av plattformen, oavsett IT-kunskaper.
  1. Inga möjligheter till fusk.
  1. Lösningen måste fungera offline och vara driftsäker – ingenting av proven får försvinna.

Punkterna ovan är genom teknisk innovation inte längre en utmaning. Över 250 svenska skolor har på eget initiativ infört digitala nationella prov och därmed varit med att driva utvecklingen framåt. Det är därför redan bevisat att en storskalig digitalisering av nationella proven är fullt genomförbar – redan idag. Övriga skolor i Sverige ska inte behöva vänta tills 2022. Att inte ge alla elever samma förutsättningar bryter dessutom mot grundprincipen för svensk skola.

Läs också: Surfplattor en fantastisk möjlighet för flerspråkiga barn i förskolan

För att påskynda digitaliseringen måste skolor och beslutsfattare tillsammans lösa frågan istället för att, som idag, dra åt olika håll. Skolorna själva ska inte behöva driva utvecklingen – det ska regeringen och Skolverket göra. Digitaliseringen sker nu och att ytterligare utreda den under flera år innan man kommer till skott känns verklighetsfrånvänt. Beslutsfattare måste inse och omfamna utvecklingen. Digitala nationella prov är redan ett faktum.

Johan Hägglund
vd DigiExam