Regeringen vill att de nationella proven i skolan ska digitaliseras och Skolverket har föreslagit att det ska börja införas om två år.

Och det finns också tankar på att digitalisera Högskoleprovet som ett sätt att minska det fusk som upptäckts – det blir lättare att ändra om ordningen på frågorna så att alla inte får samma bland annat.

Runt om i universitetsvärlden finns också försök eller planer på att digitalisera tentorna. Men på Juridiska Fakulteten i Lund har möjligheten att göra sin salstenta digitalt erbjudits sedan 2014 – och uppkörssträckan var kort.

– Det var en lärare som trillade in på mitt kontor och undrade varför vi inte kunde ha digitala tentor – hans dotter hade digitala prov på gymnasiet. Så vi bestämde oss för att prova, säger Richard Mauritsson som är chef för it-avdelningen på Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet.

Läs också: Nu kan experimentförmågan mätas – digitalt Pisa-prov visar elevernas begåvning tydligare

Sagt och gjort, han drog igång ett projekt och 2014 började man erbjuda studenterna att göra sina tentamina digitalt men på egna, medhavda, datorer. Det tog bara ett halvår så permanentades det hela och alla salstentor på fakulteten kan nu göras i digital form.

Och det är populärt konstaterar Richard Mauritsson. Mellan 90 och 95 procent av studenterna använder sina datorer när de skriver salstentor. Programmet som används, Digiexam, låser datorn så det går inte att komma åt något annat eller ge sig ut och googla efter svar medan man skriver.

Det gör att Linux är det enda operativsystem som inte fungerar att använda eftersom det inte tillåter att datorn låser sig till ett program. Inte heller nätproblem påverkar eftersom det alltid går att göra tentan offline med hjälp av usb-minnen som tillhandahålls vid tentan.

Kanske inte så konstigt att unga studenter väljer datorn framför att skriva för hand – de är ofta vanare att skriva på ett tangentbord. Men de lyfter också fram att det minskar pressen på att skriva så att läraren kan läsa svaren.

– När man tentar i juridik är det ofta viktigt att allt kommer i rätt ordning – att allt hamnar på rätt plats.

Det innebär att det ofta blir en massa pilar för att markera att stycken ska läsas i en omvänd ordning eller stjärnor för att markera något extra som ska in.

– Nu slipper de känna att läraren kanske inte kan tolka det som de skrivit och det är ett stressmoment. Dessutom är det många som säger att de slipper skrivkramp efter en sextimmarstenta, säger Richard Mauritsson.

Läs också: Skolverket: Alla elever och lärare ska få egna datorer

Även lärarna är positiva till att rätta de digitala tentorna av ungefär samma skäl.

– De slipper tolka det som står och de tycker också att svaren blivit mer korrekta.

Fakulteten står för program och usb-minnen men tar inget ansvar för om den medhavda datorn kraschar.

– Vi tog tidigt beslut om att vi inte ville investera i teknik så vi ställer inte upp med datorer eller support. Men däremot hjälper vi till om programmet strular på någon dator under tentan och försöker lösa det.

Richard Mauritsson är förvånad över att inte digitaliseringen av prov kommit längre i universitetsvärlden.

– Jag tror att det är framtiden. Universiteten måste hoppa på tåget. Snart kommer de nya studenterna att använda det som en urvalsprincip. Många av dem har redan gjort en del prov online under gymnasiet och är inte beredda att gå tillbaka till att skriva för hand, frågan är om de klarar det ens.

Och det handlar inte bara om universiteten utan också resten av skolvärlden.

– När det gäller högskoleproven tycker jag den svenska regeringen borde agera – i Norge kör man redan sitt prov digitalt efter beslut nationellt. Och Skolverket borde agera tydligare för att införa digitala prov i skolan, säger han.