Om Sverige skulle sköta korten rätt kan vi på bara fyra år, 2020, ha ökat vår BNP med 350 miljarder kronor, motsvarande 250 000 nya jobb, genom att ta tag i vår egen och Europas digitalisering. Det hävdar Boston Consulting Group, BCG, i en ny rapport.

Men just nu ser det inte ut att hända. I BCG:s globala lista över vad de kallar e-intensitetsindex är Sverige nämligen på väg att falla handlöst neråt – från dagens niondeplats till plats 22 år 2025.

– Den svenska tillväxten på it-sidan är i dag helt konsumentledd. När det gäller företagens it-köp är det i princip nolltillväxt och de statliga investeringarna i it minskar, säger Fredrik Lind, Nordenansvarig för teknik, media och telekom på BCG.

Han anser att det beror på att politikerna helt enkelt misskött området i åratal.

– På 90-talet var vi världsledande. Skatteverket var först i världen med onlinebehandling av deklarationer, vi skapade en fiberinfrastruktur och subventionerad hem-pc höjde it-mognaden. Sedan har vi fått fram ett antal fantastiska enhörningar som Spotify, Klarna och King. Det gör att vi har en självbild av att vi är digitalt ledande. Vi lever på de här gamla meriterna utan att förstå att omvärlden hunnit ikapp och förbi.

Läs också: Nu börjar Sverige dala på EU:s digilista – åtgärder krävs för att öka farten

De aktiva och visionära politiska satsningarna på 90-talet har följts av – ingenting. Varken den förra regeringen eller den nuvarande har haft en digital vision eller ambition som duger enligt Fredrik Lind.

– Det finns inget politiskt ledarskap som kan artikulera en digtal strategi. Alla departement och institutioner kan göra vad de vill. Inte ens ett beslut om att det ska finnas en digital e-postlåda kan fattas för då måste den upphandlas för varje verk för sig.

Varken Anna-Karin Hatts Digitaliseringskommission eller näringsminister Mikael Dambergs nyindustrialiseringsstrategi Smart industri räcker till.

– Digitaliseringskommissionen tittar på behoven under lång tid och sedan ska det spelas in till någon på ett departement och sedan ska det till sist landa i någon slags strategi. Det går väldigt långsamt och är inte särskilt konkret.

Som jämförelse lyfter han fram fyra länder i Europa som har tydliga digitala strategier – Storbritannien har en ”technology roadmap”, Nederländerna har också haft frågan uppe länge och har bland annat arbetat med stöd till små och medelstora företag för att få med dem i digitaliseringen.

– Estland är aggressiva policymässigt. Bland annat arbetar de med en lösning för att deras Skatteverk automatiskt ska få in alla Uberförares inkomster. Ett mycket bättre sätt att lösa det än att bara säga att det är svarttaxi – allt går att lösa med teknik om man vill, säger Fredrik Lind. 

Fredrik Lind
Fredrik Lind är Nordenansvarig för teknik, media och telekom på BCG.

Det fjärde landet han pekar ut är Belgien som inte kommit riktigt lika långt.

– Belgien vaknade till liv förra året och insåg att man var på väg att halka efter. Så de tillsatte en senior minister med en stor portfölj som digital minister att snabbt ta fram en digital strategi. En kontrast till Digitaliseringskommissionen.

BCG har redan förra året tagit fram ett antal områden där man anser att Sverige borde satsa digitalt.

Läs också: Statens e-legitimation tillbaka på ruta ett – fiaskoprojektet tas om från början

Det handlar bland annat om att fullt ut digitalisera varje process i statliga myndigheter, investera i digital infrastruktur, stimulera entreprenörskap, låta medelstora företag få en slags rabattkupong för teknik som kan göra inköp av digital utrustning kan vara avdragsgill till en viss kostnad, förbättrad tillgång på kapital inte bara till startups utan också små företag och ta fram nya regelverk för delningsekonomin.

Men det handlar inte bara om Sverige utan om EU. För att verkligen kunna stå emot USA och Asien måste EU få en fungerande digital inre marknad. 
Där efterlyser Fredrik Lind att Sverige ska ta ledartröjan tillsammans med de andra nordiska länderna och Benelux för att få den digitala agendan för den inre marknaden på plats.

– Vi måste gå ihop som en grupp för att bli en starkare kraft än Tyskland och Frankrike som bromsar agendan just nu genom att debattera en massa frågor, exempelvis var data ska lagras.