Följer man svensk skoldebatt får man lätt ett intryck av att läromedel inte existerar. I synnerhet gäller detta digitala läromedel.

I många av Sveriges skolor har idag samtliga elever tillgång till egen dator i undervisningen. Enligt den av Skolverket framtagna nationella strategin för skolans digitalisering ska samtliga elever och lärare senast 2020 ha egna datorer i skolan. Digitala läromedel nämns knappast alls i strategidokumenten.

Riksdagens utbildningsutskott har låtit publicera en genomgång av aktuell forskning kring skolans digitalisering. Digitala läromedel omtalas också här endast marginellt.

Läs också: Moderaterna: "Programmering i skolan från första klass och satsningar på edtech"

Skolorna köper datorer, läsplattor och annan hårdvara löpande för hundratals miljoner kronor. Inköpen av digitala läromedel stannade 2015 på 50 miljoner kronor, vilket utgör cirka 5 procent av skolornas totala läromedelsinköp och ungefär 45 kronor per elev.

Skolornas läromedelsinköp har minskat dramatiskt under de fyra senaste decennierna − en halvering i pengar räknat och en volymminsking med närmare 70 procent.

I avsaknad av digitala läromedel används datorerna för närvarande ofta enbart som avancerade skrivmaskiner. Man hämtar ibland också arbetsmaterial i form av öppna lärresurser (OER) på nätet.

Vad som är ytterst negativt för undervisningen är att en mycket stor del av dessa lärresurser är undermåliga i avseende på såväl språk som innehåll.
Den stora fördelen med professionellt producerade digitala läromedel är att de är granskade och redaktionellt genomarbetade, vad avser språk och innehåll samt anpassning till gällande läroplaner och elevernas mognad. 

Det här är en artikel från IDG Opinion


Vill du också tycka till om något? Så här gör du.

Företagen i läromedelsbranschen hade förhoppningar om att den svenska IT-strategin för skolan skulle innebära statlig subventionering av skolornas inköp av digitala läromedel.

Förebilden är Danmark, där staten subventionerar skolornas inköp av digitala läromedel med 50 procent. De danska skolorna köper nu digitala läromedel för motsvarande cirka 450 svenska kronor per elev och läsår. Det vill säga tio gånger mer än vad en svensk elev kan förvänta sig.

Läromedelsföretagen hade redan inlett stora satsningar på nyproduktion av digitala läromedel när det stod klart att den förväntade subventionering inte fanns med i statens IT-strategi.

Bonnier hade knappt ett år tidigare köpt det danska läromedelsföretaget Clio Online, som blivit ledande på digitala läromedel i Danmark. Via dotterföretaget Bonnier Education driver Bonniers nu ett svensk Clio Online, som producerar heltäckande digitala läromedel för svensk skola. Investeringen 2016 överstiger förmodligen 100 miljoner kronor.

Läs också: Digitala tentor gör succé i Lund – och gillas av både studenter och lärare

Bland de sedan tidigare etablerade svenska producenter som arbetar offensivt med heltäckande digitala läromedel kan nämnas Gleerups och Digilär.

Gleerups och Digilärs produkter följer det traditionella läromedelskonceptet med bokstruktur, medan Clio Online bygger portaler med digitala läromedel enligt ett undervisningsteknologiskt koncept, där varje elev kontinuerligt kan följas och bedömas av läraren. Skolorna avgör förstås själva vilket av koncepten som passar skolan bäst.

Vi kan påskynda en positiv skolutvecklig i Sverige genom att snarast införa statlig subventionering av skolornas inköp av digitala läromedel.

Saken brådskar.

Rolf Ekelund
Filosofie magister, tidigare ämneslärare och läromedelsförläggare.