För ett par år sedan genomfördes en uppmärksammad fastighetsaffär i Stockholmstrakten: några privata investerare köpte en del av ett miljonprogramområde i en söderförort. Hittills har allt gått över förväntan, och den kritik som hördes i initialskedet har tystnat. I investeringssammanhang kallas detta slags affär för en carve out: man skär loss en del av företaget och säljer till en ny ägare. Jag har varit med om detta nästan 20 gånger och gjort en intressant iakttagelse - it-kostnaderna följer inte samma mönster före och efter affären som många andra kostnader.

I fallet ovan hade säljaren totalt 13 000 lägenheter varav en tiondel såldes. Det måste förstås innebära dyrare inköp, mindre volymfördelar och ökade kostnader för såväl it som annat för det avknoppade bolaget med endast 1 300 lägenheter.

Läs också: Så många miljarder betalar de svenska företagen för sina it-lösningar

"Well, think again", som det heter. Mätt per lägenhet har det avknoppade bolaget betydligt lägre it-kostnader än det mycket större bostadsbolag som man såldes från. Vi har gjort liknande iakttagelser från carve outs i andra branscher: pappersbruk, grossister och flera andra och resultatet är det samma: det synes råda omvända stordriftsfördelar med it-kostnader. Det blir inte synergi, snarare dysergi. It-kostnaderna är lägre hos det mindre företaget än i det större.

Varför? En viktig orsak är förstås att vid en sådan affär har det avknoppade bostadsföretaget möjligheten att börja med ett vitt papper och bygga rätt från grunden. Det finns inte en enda applikation, inga servrar, ingen drift – alla applikationer tillhandahålls av leverantörerna som molntjänster och kan nås från vilket slags enhet som helst, oavsett var man befinner sig. 
Samtidigt som kostnaderna minskar ökar användarvänligheten.

Fastighetsskötaren kan se en bild på Agda Perssons läckande kran på sin Ipad så att den vet vilken packning man ska ta med, eller om hela kranen måste bytas ut. Och en stor del av kontakten mellan värd och hyresgäster har flyttats till en ”Mina sidor”-funktion på hemsidan, vilket gör det lätt att via mobilen boka tvättstugan eller kolla när man kan få garageplatsen som man har anmält intresse för, oavsett var man befinner sig.

Det här är en artikel från Expert Network


Samma ekonomiska förhållande gäller it-kostnader för företag inom utilities, det vill säga el, fjärrvärme, bredband, vatten och avlopp. Efter att ha gjort it-översyner vid fyra sådana företag i Norden har jag kunnat konstatera ännu en frånvaro av skalfördelar. De fyra bolagen omsätter sju, fem, drygt en respektive en kvarts miljard kronor, och it-kostnaderna i dessa bolag uppgår till 55 000, 74 000, 102 000 respektive 286 000 kronor mätt per anställd.
Naturligtvis är det väl företaget med sju miljarder kronor i omsättning som tack vare sina stordriftsfördelar har de lägsta it-kostnaderna, och det minsta företaget som i brist på volymfördelar tvingas spendera mest per anställd.
Fel, fel, fel. Igen. Det är precis tvärt om. It-kostnaderna - oavsett om man normerar dem per anställd, per procent av totala kostnader eller per användare - uppvisar exakt omvänd skalekonomi, de mindre företagen har de lägsta kostnaderna.

Läs också: Är Sverige på väg att halka efter i it-utvecklingen?

Hur många förvärv, fusioner och sammanslagningar motiveras inte med: "Detta förvärv gör vi för att uppnå kritisk massa inom Produktgrupp X / marknaden för Y / landet Z"? Massor.

Som ingenjör vet jag är när man uppnått kritisk massa så kan något explodera, inte bedrivas stabilt eller med skalfördelar. Snälla alla ni med elementära fysikkunskaper: påpeka detta så snart ni hör denna motivering för en strukturaffär.

Fakta

Befattning: Senior Partner, IT & Management
Företag: Advince
E-post: filip.ekstrand@advince.se
Hemsida: www.advince.se
Expertområden: Affärssystem, BI, processförbättring, användbarhet.
Bakgrund: Civilingenjör med 25-års erfarenhet som konsult.