Internet är idag en samhällsviktig infrastruktur. Det är därför viktigt att skydda internets struktur från olika angrepp som riskerar att underminera dess funktion. Hyperlänken är en del av internets struktur och den angrips idag från flera håll. I bakgrunden finns mångåriga konflikter mellan internets användare och den industri som klamrar sig fast vid sin analoga affärsmodell. I den konflikten saknas idag en rimlig balans mellan industri och individ.

Den europeiska kommissionen föreslog nyligen en ibland kallad länkskatt. Förslaget går ut på att ge nyhetsartiklar ett nytt skydd som varar i 20 år från publikationsdatum. Vad som avses med begreppet nyhetsartikel i den digitala miljön blir ytterligare en av internets legala gråzoner. Skyddet innebär att den som lagrar eller kopierar någon del av texten – till exempel rubriken eller ett par ord – ska betala en avgift till pressförlaget bakom artikeln.

EU-kommissionen driver detta förslag trots att motsvarande lagar funnits i Tyskland och Spanien utan framgångar. I Tyskland har de flesta tidningar valt att avstå från denna rättighet och i Spanien har effekten blivit att spanska nyhetsartiklar inte syns i aggregatorer som Google News, med minskad räckvidd som följd. EU-kommissionen verkar också strunta i att EU-parlamentet flera gånger sagt ifrån att man inte vill se en sådan avgiftspolitik. Hur EU-kommissionen tänkt sig att detta ska fungera i praktiken för enskilda internetanvändares del är oklart.

Det här är en artikel från IDG Opinion

Vill du också tycka till om något? Så här gör du.


EU-domstolen fällde nyligen sitt avgörande i fallet om GS Media. Domstolen beslutade att länkning till olovligt publicerat material är ett upphovsrättsintrång om länken publiceras i en kommersiell situation. Vad som är en kommersiell situation förklarades inte, men det är rimligt att anta att en sida med annonser eller flattr-knapp räknas som kommersiell, vilket sätter tusentals hobbysidor, bloggar och framför allt privatpersoner i farozonen.

Misslyckandet att klargöra gråzonen mellan kommersiella och ideella situationer förvärras av att fallet gällde en sida som länkade till en annan sida, som i sin tur länkade till det upphovsrättsskyddade materialet. Konsekvenserna av dessa beslut kommer inte kännas av de som domstolen får antas jaga, utan av de miljontals vanliga användare som bygger upp internets nytta. De har varken kunskap eller tid att möta kraven som EU-domstolen ställer upp med denna dom.

Läs också: Ny dom: Lagligt att länka till innehåll som publicerats utan tillstånd - ibland

En länk är en hänvisning till en offentligt tillgänglig adress och bör betraktas likt en fotnot till en akademisk text eller en gatuadress; den som publicerar hänvisningen är inte ansvarig för vad som finns på den plats som hänvisas till.

Piratpartiet ser som sin uppgift att försvara länken. Vi kämpar för att vanliga användare inte ska falla offer för det osäkra rättsläge som råder och att få igenom en förändring till ett tydligare rättsligt läge för alla. Vi vill skydda användare som inte har tid eller resurser att kunna säkerställa att de inte begår brott som kan sluta med miljonskadestånd. Vi vill inte att internet ska bli en plattform för enbart de med kunskap och resurser att inhämta nödvändig juridisk information och licenser. För att undvika detta scenario måste EU ta ställning för hyperlänken som ett lagligt verktyg för att sprida kultur, information och kunskap.

Mattias Rubenson, Piratpartiet