Det är väldigt lätt att börja komma in på tekniken så fort det är dags att börja satsa på internet of things, IoT. Samma mönster ser vi ofta inom andra områden inom it. Det görs teknik- och arkitekturval innan kraven ens är framtagna. Krav så som funktionella och icke funktionella är det som utgör grunden för vilka behov systemen oftast behöver. Speciellt inom IoT Enterprise-system.

IoT handlar oftast mer om affärer och hitta kundnytta och behov. Lite samma tankemönster som man har när man hanterar UX; Vilka behov har verksamheten? Hur gör vi deras vardag enklare? I slutändan handlar mycket om att frigöra tid i alla led.

Vi vill inte att hissen i smarta hemmen skall ha en trasig-skylt som gör de boende arga och irriterade. Det löser vi lätt genom monitorering av känsliga delar och hur ofta hissen används. Vi kan även med denna kunskap hjälpa våra leverantörer att förbättra kvalité och effektivisera underhåll för att hålla nere kostnaderna. Vi vill inte heller att gasen för produktionslinjen skall ta slut, eller att en maskindel ska gå sönder – att ha ett rullband stilla kan kosta miljontals kronor i timmen. Vi vill även skydda våra hem från inbrott. Kanske genom att automatisera normala beteenden i huset när vi inte är hemma så som att tv-apparaten sätts på kl 18.00 och stängs av 22.00, eller att lamporna i sovrummet börjar tändas och så vidare för att minska risken för inbrott. Möjligheterna är många.

Läs också: De gamla it-jättarna tokdominerar internet of things

Men det räcker inte med att bara börja fokusera på affärerna och affärsnyttan kring IoT utan man måste även förstå dess infrastruktur. Om vi som it-företag är vana att leverera it-system agilt så kommer vi att bemötas av en helt ny värld så fort vi skall börja koppla in ”saker”. Det finns inte längre en leverantör som ingår i infrastrukturen utan flera. Dessa har i sin tur sina arbetssätt och sina regler som vi helt plötsligt behöver ta hänsyn till.

Många företag inom den industriella sektorn arbetar efter vattenfallsprinciperna och har ISO-certifieringar och andra lagar och regler att följa. De kommer inte kunna göra de agila förändringar som mjukvaran kan ge oss idag utan vi måste börja lära oss en helt ny domän, ett helt nytt tankesätt och lära oss nya rutiner för att få till ett bra samarbete.

Det här är en artikel från Expert Network

mmm

Har vi tidig förståelse för detta och lägger vårt fokus på affärsnyttan, behov och även på samarbete samt kollar upp vilka rutiner och leveranscyklar våra ”saker” kräver så kommer vi lättare kunna ta tekniska beslut och börja i rätt ända. Ett nytt spindelnät har öppnat upp sig inom IoT, det är inte längre bara www (world wide web) vi pratar om nu utan World Wide Things As Web. Det vill säga sakernas internet – IoT.

Att tänka på vid en IoT-satsning:

  1. Se över verksamhetsbehov och kundnytta före teknik och arkitektur. Bra verktyg för detta kan vara allt från effektkartläggning (image mapping), kundresekarta (customer journey map) och business model canvas. Mer än så behövs oftast inte för nå en tydlig målbild.
  2. Se över hur de olika leverantörerna av ”saker” arbetar i sin organisation för att enklare planera arbetet för ert förhoppningsvis långvariga partnerskap. Försök se över hur olika processer kan kopplas samman och lappas ihop. Om vissa ”saker” tar längre tid att förändra är det viktigt att påbörja det arbetet tidigt. Eller försöka synkronisera iterationer efter leverans av hårdvaran.

Jag valde medvetet att i denna artikel att inte gå in på områden som protokollstandarder med mera. De är självklart också viktiga att ha kontroll över så att ”sakerna” inte kräver för spretiga eller unika protokoll. Likaså krävs det arkitektur och teknik för klara av strömmande data för realtidsanalyser och mycket mer.

Fakta

Befattning: Utvecklare, arkitekt, mentor och coach
Företag: Softhouse
Linkedin: Johan Normén
Twitter: @johannormen
E-post: jnormen@gmail.com
Hemsida: www.softhouse.se
Expertområden: CI-/CD-arkitekturer, programming, UX, agila metoder, lean, lean startups.
Certifieringar: PIM (produkt management system), Scrum master.
Bakgrund: Började som spelutvecklare och designer redan som 12-13-åring. Har jobbat med webb sedan 1995 och som konsult i 18 år. Jobbar som technical manager, säljstöd, UX, eventansvarig. Utsedd till Sveriges sjunde bästa utvecklare 2015 av TechWorld.