Strax innan jul förra året kom Datainspektionen med sitt beslut: Försäkringskassans tjänst Personligt webbmöte var olaglig. Kunderna fick inte längre livechatta med handläggarna via sin webbkamera. Allt enligt kameraövervakningslagen.

Men den lagen är inte tillämplig konstaterar förvaltningsrätten. Därför river domstolen nu upp tillsynsmyndighetens beslut. Vad hela ärendet framför allt har kretsat kring är huruvida webbkamerorna anses vara manövrerade på platsen eller inte. Det har varit avgörande för om lagen, och därmed Datainspektionens beslut, är giltiga i fallet. Och åsikterna har gått isär.

Webbkamerorna fästs på handläggarens dator, den slås av och på av handläggaren och kan riktas av handläggaren. Därmed styrs kameran från den plats den befinner sig, menar Försäkringskassan. Detta var inte övervakning, utan en teknik som hjälper kunder i deras kontakt med handläggare.

Datainspektionen hade en delvis motsatt bedömning, och lyfte i sitt yrkande fram att bara för att kameran är nåbar och handläggaren har möjlighet att styra kameran är inte att se som tillräckligt för att lagen inte ska gälla.

Läs också: Försäkringskassans cio: Digitaliseringen har stannat av vid appar

Bedömningen hamnade på förvaltningsrättens bord som gick på Försäkringskassans linje och därmed också godkände kameraanvändningen. Avgörande för beslutet var hur själva användningen såg ut. Slutsatsen blev att det hela är att jämföra med en handhållen kamera, och faller således utanför lagens tillämpningsområde.

Datainspektionen började utreda ärendet efter att en anställd anmälde kameraanvändningen till myndigheten. Då slog myndigheten fast att en handläggare inte ska behöva filmas på det sättet och att den personliga integriteten vägde tyngre än arbetsgivarens behov. DI tog fasta på en paragraf som egentligen betydde att arbetsgivaren måste be de anställda om lov när en teknik som denna ska installeras. Det fanns också en oro att missnöjda kunder skulle spela in sessionerna och använde dem mot enskilda handläggare och myndigheten. Detta är dock frågor som förvaltningsrätten inte tagit ställning till.