(CS/Kigali) Säg ”Rwanda” och de flesta associerar direkt till folkmordet 1994, där cirka 800 000 människor dödades på endast 100 dagar. Efteråt fanns knappast någon som trodde på detta lilla, mycket fattiga och bergiga land i centrala Afrika. Desto mer överraskande är det att Rwanda nu börjar bli synonymt med snabb teknikutveckling och tillväxt i raskt tempo.

– Till exempel, när man importerar hårdvara och mjukvara till Rwanda är det helt skattebefriat, säger Gabriel Gabiro, kommunikationsansvarig vid Rwandas ambassad i Stockholm. Och det tar bara mellan 6 och 24 timmar att registrera ett företag i Rwanda.

Läs också: Nu testar Polisen sina nya drönare skarpt – ”går över förväntan”

Logiken är tydlig: genom att satsa på bättre ekonomiska villkor och utveckling av tech hoppas Rwanda göra ett så kallat grodhopp – leapfrogging – från en basal nivå till en avancerad i ett enda steg.

Ett av de områden där Rwanda satsar för fullt är drönare, bland annat för att främja tillgången till sjukvård, inklusive medicinteknik, laboratoriemateriel och provanalyser. Exempelvis bygger för närvarande brittiska arkitektfirman Foster + Partners världens första drönarflygplats i landet. Silicon Valley-baserade Zipline har fått ett kontrakt med rwandiska regeringen för att distribuera blodpåsar, och Rwandaverksamma tyska solenergiföretaget Mobisol letar möjligheter att utveckla sin verksamhet till att även innefatta drönare.

Även Sverige är med på tåget, bland annat genom svenska Helena Samsioes företag Globhe. Globhe äger inte några egna drönare, utan arbetar med ett flertal leverantörer och konsulter som hyrs in för att etablera en vårdkedja på plats.

– Vi kan kalla oss för en ”Uber för drönare”, för beroende på vad kunden efterfrågar kan vi matcha det med lämplig teknisk leverantör. Det är vårt koncept, säger Helena Samsioe.

Helena Samsioe
Helena Samsioe i Rwanda.

Bland annat samarbetar Globhe med internationella koncernen Hemocue, ursprungligen grundad av svenskarna Jan Lilja and Sven-Erik Nilsson och som bland annat hanterar blodprover. Globhe kommer bland annat att för Hemocues räkning jämföra hur mycket företagets nuvarande distributionskedja med bil och motorcykel kostar jämfört med att istället ta in drönare.

– Och så tar vi in forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet för att göra analysen. Hemocue har gått in med en finansiering, förklarar Helena Samsioe.

Hemocues distributionsbolag i Rwanda, Mérite Équipements, är involverat i arbetet. Vi möter dess vd Laurent Rusatsi på hans kontor i Kigali, med vacker utsikt över den rwandiska huvudstadens kullar och hus.

– Det som är intressant för mig är att vi med snabb och effektiv distribution kan säkerställa att våra produkter når användaren i rätt tid. Det i sin tur leder till kontinuitet för den sjukvård som vår kund är beroende av, säger han.

Läs också: Äntligen! Nu har drönare börjat leverera pizza.

Inte bara enskilda teknikpionjärer som Helena Samsioe är engagerade i Rwanda numera. Stora främjarorganisationen Business Sweden arrangerade i början av oktober en delegationsresa till Rwanda, Kenya och Tanzania för att visa på affärsmöjligheterna i regionen för bland annat svenska it-bolag.

Robin Pettersson
Robin Pettersson.

– Fokus i det här fallet var mycket på operatörerna, säger Robin Pettersson, chef för Östafrika på Business Sweden, på telefon från Nairobi. Det var svenska företag med fokus på infrastruktur, hård- och mjukvara med den gemensamma nämnaren att operatören var kund.

Tre stora operatörer verkar i Rwanda, sydafrikanska MTN, indiska Airtel och Kinneviks Tigo. I Kenya är Safaricom störst, och i Tanzania finns Zantel och TTCL.

Ett av de svenska företagen som deltog i delegationsresan, och som sedan åkte ned igen i november, var Stockholmsbaserade Synapse.

– Vi håller på med lösningar för bland annat device management – att skicka ut inställningar för telefonen genom luften så att man som abonnent ska kunna använda de tjänster som är en del av ens abonnemang, säger Synapses forsknings- och utvecklingschef Tord Larsson.

Han berättar hur dessa tjänster var extra viktiga innan framväxten av smartphones, vars inställningar ofta ligger förinställda som en databas på telefonen.

– Men på många marknader har ju smartphones inte tagit fart på samma sätt än – och Afrika är ju en sådan marknad.

Tord Larsson hoppas, på samma sätt som Helena Samsioe, på en ljus framtid för teknikföretagande i Afrika. Och så länge regeringar som den rwandiska förbättrar villkoren för utländska it-företag ser det onekligen mycket hoppfullt ut.