Kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg och arbetslivsminister Hans Karlsson vill hindra att bolag som inte har kollektivavtal får handla med den offentliga sektorn. Staten är en mäktig maktfaktor i och med att stat, kommun och landsting varje år köper varor och tjänster för 400 miljarder kronor.

Utspelet sker på DN debatt och görs efter den uppmärksammade byggkonflikten i Vaxholm. Det var det lettiska byggföretaget Laval un Partneri som vägrade teckna ett svenskt kollektivavtal och därför sattes i blockad av fackförbundet Byggnads.

Konkret vill regeringen nu se om det går att ratificera ILO-konventionen nr 94 så att den offentliga sektorn i praktiken kan kräva att företag har ett kollektivavtal för de anställda. ILO är den internationella arbetsorganisationen. Men går inte det är regeringen också beredd att ta till lagstiftning.

Mycket kritisk
I it-branschen finns i dag cirka 5 000 bolag, enligt arbetsgivarorganisationen Almega. 800 av dem har kollektiv avtal. I regel gäller det bara de större.

- Många står utanför och många av dem är innovativa företag som också har bra villkor för de anställda. Regeringsförslaget skulle innebära att många av dem blir helt utslagna ur statlig upphandling. Och det är fel, säger Göran Trogen, förbundsdirektör på Almega.

Enligt honom bygger i dag kollektivavtalen på frivillighet.

- Förslaget är helt i strid mot detta. Det är särskilt betungande för de bolag i it-branschen som saknar avtal och ändå har bra arbetsvillkor.

Att lagförslaget kommer att slå mot de mindre it-företagen är särskilt allvarligt, menar han.

För att regeringen ska kunna ändra i lagen krävs att EU accepterar det, vilket även Sven-Erik Österberg och Hans Karlsson pekar på. De tänker "agera på EU-nivå" om så krävs.