Under 50 år, och mer där till, har Försäkringskassan samlat på sig enorma mängder information. Nödvändigt men samtidigt baserat på den teknik som vid tillfället ansågs mest lämplig. Det har gjort att myndigheten i dag står med ett gigantiskt nystan av it-system som hänger ihop på alla möjliga och omöjliga sätt.

Och det har blivit en flaskhals i myndighetens digitala resa och en rejäl huvudvärk för inte minst it-avdelningens medarbetare. Det är ingen unik utmaning i Myndighetssverige. Men Försäkringskassan har tagit fram en udda lösning: ett verktyg för virtuell verklighet.

Läs också: 3d och vr är här – men när får vi hologram som i Star Wars?

Från ett rum, inne på Försäkringskassans kontor i Sundsvall, som inte är större än ett par kvadratmeter, öppnas en dörr rakt in i deras it-system. Tänk er lite som den administrativa versionen av garderoben i CS Lewis böcker om Narnia, men med ett vr-headset istället. Föreställ er en cirkusmanege, runt omkring ringen svävar kluster som representerar olika delar av myndighetens it-system. Vänd och vrid, se egenskaper och relationer. Inom varje kluster går det att se precis vilka delar som hänger ihop med varandra. Tillsammans blir det miljontals kopplingar som knyter ihop alla noder till detta enorma it-garnnystan.

– Vårt system består av 30 miljoner rader kod, i alla dess former och dialekter. De matar vi in i en kognitiv motor som läser och förstår hur de olika mönster som skapas utifrån koden hänger ihop, säger Andreas Henningsson, produktägare i projektet Beroendekartan som pågår sedan ungefär ett år tillbaka.

vr försäkringskassan
Tobias Leo, Fredrik Jonsson (Sogeti), Andreas Henningsson och Mattias Östberg (Sogeti) – fyra av dem som varit med och tagit fram Försäkringskassans vr-verktyg.


Att satsa på en lösning med hjälp av vr-teknik var aldrig det primära målet. Det visade sig bara vara ett bra verktyg för att visualisera informationsvägarna. Vilket har varit huvudsyftet med Beroendekartan. Att förstå hur myndighetens egna it-system ser ut.

Vad det egentligen handlar om är att möjliggöra vidare utveckling och se till att tekniken möter upp mot de krav som verksamheten och medborgarna ställer. Det kan röra allt från självbetjäningstjänster till webblösningar och appar, och på sikt kommunikationsbottar för att få personlig hjälp med olika försäkringsärenden. Ett konkret exempel på vad det verkligen innebär att digitalisera en organisation.

– De kanaler som växer fram och de behov som finns ställer nya krav bakåt i vår egen struktur. Hur ser vår teknikplattform ut, vad är det vi har i dag och vad vill vi ha i morgon? Hur ska vi på it-avdelningen hantera förändringen som ställer helt andra krav, som i sin tur drivs på av digitaliseringen i samhället?

Läs också: I lilla Kungsbacka finns Sveriges första vr-café

Steg ett för att nå målet att skapa en effektivare myndighet som utgår från medborgarnas behov har för it-avdelningen varit att förstå hur allting sitter ihop. För att kunna ta det steget måste it-avdelningar, inte bara på Försäkringskassan, kunna se vad som händer när ett system ska migrera från punkt a till punkt b. Och på grund av den digitala skulden är inte det en alldeles lätt utmaning.

För i dag står Försäkringkassan inför en situation där medarbetare som en gång la in nya funktioner och ny kod har gått i pension eller har i vissa fall till och med gått ur tiden. Nya lösningar har byggt på gamla och så har det sett ut, i över 50 år.

– Det börjar bli rätt dyrt att införa nya saker och framför allt har kostnaderna för att reda ut hur de sitter ihop och att migrera ökat. Men det är inte ett problem som bara vi står inför, säger Andreas Henningsson.

För att visa hur stor och komplext systemet är visar han en bild på ett kluster. Och det är inte utan att man förstår deras huvudvärk. Det är hela myndighetens digitala system representerat från en höjd på 10 000 meter. De minsta enheterna på en pixel syns inte ens. Och ju större en hop är desto större tyngd har den i systemet. En förenklad beskrivning om något som har en mycket central del i hela socialförsäkringssystemet.

vr försäkringskassan
Hela Försäkringskassans it-system från 10 000 meters höjd. Minsta enheten är bara en pixel. Ju större kluster desto större tyngd i systemet.


Andreas Henningsson förklarar hur de jobbat fram en lösning utifrån något de själva kallar för sociotekniska strukturer. Det består av tre delar: organisation och arbetssätt, digitala strukturer och modeller. Men för att alla de tre delarna ska passa in i pusslet, eller rättare sagt, för att det ska vara möjligt att förstå och eller beskriva alla sammanhang och kopplingar krävs så mycket mer än en människans hjärna. Det kräver också mer än vad de relationsdatabaser som tidigare använts klarar av. Försäkringskassan valde då istället att använda sig av grafdatabaser, alltså en databas som kort sagt återger relationerna mellan olika element i en graf. En metod som stämmer överens med behovet av att jobba dynamiskt men också med lagringsmöjligheterna.

Bara för att de hittat rätt databas att jobba med betydde inte det att vägen sedan låg rak och problemfri. Visserligen stod de nu med ett webbgränssnitt som kan hjälpa myndigheten att göra sårbarhetsanalyser, felsökningar och på sikt även minska antalet administrativa uppgifter. Men en vanlig datorskärm fungerade inte för att göra informationen tillgänglig.

– En pc är bara en pc. Vi behövde fler dimensioner. Vad gör man när världen inte räcker till, det började vi fundera på i november 2015. Vi behövde andra saker och utrymmet på en skärm var för litet, det begränsade oss. Och då började vi titta på vilka möjligheter som fanns och kom fram till vr. Och nu har vi en plattform där vi kan visualisera saker som är större och inte går att fånga på en skärm, säger Andreas Henningssson.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

  • Grafdatabas (Neo4J)
  • Analysmotor för kod (Resource Miner)
  • Ett flertal egenutvecklade ETL:er för datatvätt och datainsamling skrivna i Java och C++
  • Webbaserade gränssnitt utvecklade i JS på Babylon plattform 
  • Virtual Reality gränssnitt utvecklat i Unreal mha Blueprint och C++