Det nuvarande valsystemet i Sverige lever inte upp till grundkravet att valen ska vara både fria och hemliga. De är fria men inte hemliga. Söndagen den 9 september 2018 är det dags för val till riksdag, landsting och kommun­full­mäktige. Seniornet Sweden föreslår i ett remissvar till justitiedepartementet att valsedlarna då ska tillhandahållas digitalt i röstningslokalernas valbås.

Riksdagsvalet 2014 genomfördes via valbås utplacerade i 5837 vallokaler. Som förberedelse hade 589 miljoner valsedlar trycks upp för de drygt 7,5 miljoner röstberättigade. Valsedlarna var utlagda i vallokalen och i regel också personligt erbjudna av respektive partifunktionärer vid valmöten före valet och utanför vallokalen.

Läs också: ”Legalisera privat fildelning istället för att utreda hårdare straff”

De röstande förutsätts följa vallagens föreskrift att gå till valbåsen och stoppa valsedlar i de tilldelade valkuverten, men så är det inte alltid. Det är självklart inte bra att personer i vallokalen har kunnat se vilka valsedlar de röstande plockar till sig och/eller lägger i valkuverten. Det nuvarande valsystemet lever inte upp till grundlagskravet (3 kap regeringsformen) att valen ska vara både fria och hemliga.

Olov Östberg
Olov Östberg.

I Sverige är det samma vallag som fastställer hur val till riksdag, landsting, kommun­full­mäktige och Europaparlamentet ska gå till. Efter vårt första EU-val 2014 krävde EU att Sveriges röstnings­procedur ändrades så att valhemligheten garanterades.

För att komma tillrätta med ofullkomligheter i valsystemet tillsattes 2015 års vallagsutredning Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten.

Katastrofer och fiaskon
Vallagsutredningen snuddade vid tanken att tillhandahålla digitala valsedlar i valbåsen men vågade inte lita på datatekniken. Man landade i att "valsedlarna skall tryckas upp som vanligt, men att de skall tillhandahållas endast inne i valbåsen."

Möjligen har Vallagsutredningen skrämts av den katastrofala ”digitala” ansatsen att använda hålkorts­teknik vid rösträkningen till 1970 års val, en ansats – då kallad ADB – som var resultatet av ett ogenomtänkt uttalande av Justitieminister Lennart Geijer. Hastigt och lustigt uppdrog departementet till dåvarande Facit att utveckla en valbox som valurna för hålkortsvalsedlar.

Det här är en artikel från IDG Opinion

Vill du också tycka till om något? Så här gör du.

Valsedlar i hålkortsformat skulle tryckas med partibeteckning och kandidater samt förses med hål som indikerade partibeteckning och valkrets. Väljaren skulle i valbåset lägga valsedlarna i tre olika återanvändbara plastkassetter (”valkuvert”). Valförrättaren satte kassetten i boxen. Med en spak (!) kunde valsedeln sedan dras ner i boxen utan att valhemligheten röjdes. Efter valet skulle boxen förseglas och skickas till en hålkortscentral för sammanräkning.

Per-Ola Larsson
Per-Ola Larsson.

Facit klarade inte av att till valet 1970 leverera beställning av 30 000 valboxar och 200 000 kassetter. Valet genomfördes på traditionellt sätt. Företaget hade inte hängt med i utvecklingen och Facit-spillrorna köptes småningom av Electrolux. Justitieepartementet uppdrog då till (dåvarande) Statens Utvecklingsbolag att ansvara för tillverkning av nytt system till 1973 års val. Centrala valmyndigheten (Riksskatteverket) krävde att provval skulle genomföras med 200 valboxar. Tillsammans med Studentkåren i Umeå och Försvarsstaben genomfördes studentkårsvalet 1970 och värnpliktsvalet 1971 med hålkortssystemet.

Läs också: Gunnar Hökmark: ”Regeringen hotar det svenska it-undret”

Katastrof och fiasko. Hålkorten tålde inte extern förvaring i fickor och handväskor. De fastnade i valboxen och kraftfulla åtgärder måste sättas in för att inte under uppstädningen avslöja valhemligheten. I de fall det lyckades att genomföra valet skickades den förseglade valboxen till Länsstyrelsens datacentraler för sammanräkning. Skadade valsedlar fastnade, vilket utmynnade i ett sammanräkningskaos.

Hålkortsprojektet lades i malpåse och försvann i historien. I stället fokuserade Centrala valmyn­digheten på själva sammanräkningssystemet. Ett datasystem utvecklades och matades med resultaten från valdistrikten och kördes i Riksskatteverkets datasystem, varefter valresultatet levererades efter 4 minuter. Varje siffra dokumenterades och kunde i efterhand kontrolleras mot valprotokollen. Sedan 1973 har vi tillämpat detta säkra sammanräkningssystem som dock kräver drygt 500 miljoner tryckta valsedlar och cirka 70 miljoner valkuvert.

Dags för nya tag i världens modernaste land
Det är nu dags att enligt Seniornets förslag pröva modern och säker datateknik för att i vallokalerna rösta med digitala valsedlar. Vi litar på datasystemen när vi använder bankomater, betalar våra räkningar, beställer hamburgare, deklarerar våra inkomster och handlar via internet. Varför skulle vi inte utan tidspress kunna utarbeta och pröva ett valsystem med digitala valsedlar som uppfyller grundlagens krav och som kan vara i full drift vid valen 2022, med kanske vissa försök vid nästa EU-val och valen 2018?

Per-Ola Larsson
Seniornet Södermalm
Fd chef för Riksskatteverkets valsektion 1969–1975          

Olov Östberg
Seniornet Botkyrka
Prof. emeritus, Mittuniversitetet