Täby, Nacka och Upplands Väsby beslutade 2007 att tillsammans utveckla ett nytt system och leverantören Pulsen tog hem uppdraget. Två år senare skulle systemet vara klart.

Fast det blev en dålig start. Kommunerna var ovana beställare och projektet stort och komplext. Och leverantörens projektorganisation var för liten. 2011 görs ett omtag och till sist, i slutet av 2012, var leveransen klar.

Trots att leverantören stått för mycket av kostnaderna för förseningen har den beräknade kostnaden för kommunerna dragit iväg. Upplands Väsbys ursprungliga budget på 1,3 miljoner kronor har vuxit till 21 miljoner kronor 2014. Och i Nacka som räknat med en investering på 11 miljoner hade det stigit till 45,8 miljoner 2015.

Efter den knackiga starten har införandena på sina håll också dragit ut på tiden.

I Upplands Väsby larmade facket 2014 och pekade ut systemet som ett arbetsmiljöproblem.

I Nacka anmäls systemet enligt Lex Sarah våren 2015 efter ett antal incidenter. Bland annat har journalanteckningar, beslut och utredningar felaktigt raderats, en person har riskerat att felaktigt dömas i domstol efter att fel personnummer använts i en sökning utan att systemet upptäckt det och en annan person fått vänta två veckor på trygghetslarm för att den som skulle få beställningen inte såg den i systemet.

I november 2015 slår Ernst & Young fast i en granskning att projektet i Nacka "inte har bedrivits på ett tillfredsställande sätt vad gäller ekonomisk styrning och kontroll från politisk nivå, varken initialt eller under projektets gång".

Läs också: Uselt it-stöd stressar socialtjänsten – men kommunerna gör ingenting

De senaste åren har både Nacka och Upplands Väsby arbetat med problemen.

– Vi håller på att jobba med de frågorna som tas upp i den granskning som Ernst & Young lämnade in i höstas, säger Barbro Johansson, socialchef i Upplands Väsby.

Och Nacka har vidtagit åtgärder efter Lex Sarah-anmälan. Sedan kritiken från Ernst&Young-revisorerna är dessutom en statusrapport för arbetet med projektet en stående punkt varje gång Socialnämnden i Nacka har möte.

Rapportfunktionen är en sak som både Nacka och Upplands Väsby fortfarande arbetar med.

I en granskningsrapport från november förra året har Ernst & Young för Upplands Väsbys räkning tittat på möjligheterna att ta fram statistik och underlag för styrning och uppföljning. I rapporten konstateras lakoniskt att "systemet fortfarande befinner sig i ett utvecklingsstadie." Samtidigt lyfter man fram att idén med det integrerade systemet med bland annat sin interaktion med brukare uppfattas som god.

Användarna i Upplands Väsby tar till sidosystem som Excel för att få fram rapporter – inte bara för att det är komplicerat att bygga rapporter i Combine utan också för att de inte litar på systemet utan vill ha kontroll enligt Ernst & Young.

Och ännu har man inte kommit ur det.

– Nej, fortfarande används Excel men vi försöker nu få in så mycket som möjligt i systemet, säger Barbro Johansson.

Läs också: Socialtjänstens känsliga dokument om ett barn dök upp i städarnas skrivare

I Nacka är rapportproblemen mindre enligt Marie Ivarsson, utvecklingschef på socialtjänsten.

– Vi använder inte Excel utan en Qlikview-applikation från Pulsen som heter Qombinera för att ta ut statistik och rapporter ur systemet. Och vi får ut officiell statistik utan problem. Däremot jobbar vi med att enkelt kunna skapa rapporter kring nya nyckeltal. Idéerna kring vad man vill ha fram rapporter för blir ju fler hela tiden, ju mer man jobbar med det.

Men vad har det inneburit att det tagit så lång tid att införa systemet? 

Marie Ivarsson tror att mycket av de problem som man brottats med är en följd av att allt blev så försenat i starten.

– Ja, jag tror att en sådan fördröjning ställer till det De som gjorde förarbetet hade hunnit sluta när det kom till införandet. Det innebar att kunskapen inte var så utbredd när det blev skarpt läge, säger hon.

– Det är också svårt att hålla något aktuellt under en så lång tid och hålla engagemanget i organisationen uppe.

Dessutom hann förutsättningarna förändras på vägen konstaterar hon.

– Tekniskt sett är det ju inte optimalt med ett långt utvecklingsprojekt. Det vi kravställde 2006 var bra men under den här perioden har ju tekniken utvecklats.

Samtidigt tycker inte Marie Ivarsson att Combine i sig är ett sämre system än andra på marknaden.

– Det finns väldigt få aktörer på marknaden och systemen för socialtjänsten hänger inte med i utvecklingen. Leverantörerna borde skärpa till sig och inse de möjligheter som finns på det här området, säger hon.

– På det viset tror jag ändå att beslutet att ta fram ett eget system gjort nytta för det har ändå drivit på utvecklingen på området även om de inte alls stöttar digitaliseringen på det sätt som vi skulle vilja.

Framåt hoppas Marie Ivarsson på ett bättre stöd för interaktion med de som är i kontakt med socialtjänst och äldrevård.

– Vi vill skapa mer delaktighet för brukarna så att de kan ta del av sina ärenden och själva bidra med sådant som de vill lägga in. Och vi vill att våra medarbetare ska möta ett system som är lika modernt som det de använder utanför jobbet.