Kammarkollegiets nuvarande ramavtal IT-driftstjänster 2010 löpte fram till sista februari. Myndigheten har sedan tidigare dragit igång en upphandling för att ersätta det gamla ramavtalet. Den nya upphandlingen ska totalt omfatta tre anbudsområden: it-drift för små myndigheter, mellanstora respektive större myndigheter. Den beräknade omsättningen på avtalet väntas ligga runt en miljard kronor per år. Men i dagsläget är upphandlingen stoppad. Detta efter att en aktör har överklagat.

Att upphandlingar överklagas är knappast någon ovanlighet i it-branschen. Men i det här fallet finns det en sak som avviker från det vanliga mönstret. Den aktör som överklagat har inte själv lämnat något anbud och inte heller haft för avsikt att göra det. Processen ska nu avgöras i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, och först därefter kan man gå vidare.

Bolaget som har överklagat heter Net at Once, och företräds av juristen Pär Cronhult. Han säger så här om varför Net at Once har valt att ta strid om en upphandling man inte ens är inblandad i.

Läs också: Hela statens it-drift kan samlas i statlig molntjänst – sparar miljarder

– För att det är en illa genomförd upphandling. Man får inte teckna avtal som är längre än fyra år. Här har man valt att göra ett treårsavtal, med möjlighet till förlängning i fyra år. Det gör att konkurrensutsättningen snedvrids. En aktör kan vara upptagen med annat när anbud ska lämnas men vill ha en möjlighet att göra det senare. Det är därför man har fyraårsregeln, säger han.

Så Net at Once kommer att vara med och lämna anbud nästa gång?
– De skulle kunna komma i fråga för anbudsgivning, nu eller i framtiden. På egen hand eller i samarbete med andra.

CS har tidigare skrivit om att det finns en frustration i branschen över att behöva invänta ständiga överprövningsrundor. Men enligt Pär Cronhult handlar det som sagt om snedvridning av konkurrensen, och att den måste bekämpas.

– Att de är irriterade är möjligt. Lagstiftningen är som den är. Kammarkollegiet hade enkelt kunnat avbryta den och göra en fyraårsupphandling, säger han.

Pär Cronhult representerar något som kallas Konkurrenskommissionen som startats av tankesmedjan Den Nya Välfärden. De har tidigare deltagit i andra juridiska tvister som ombud till bolaget Net at Once.

Du tror inte att ni uppfattas som rättshaverister om ni ger er in i en strid som ni egentligen inte är inblandade i?
– Jag jobbar för en juridisk organisation. Skulle en advokat som företräder en kriminell uppfattas som kriminell? En rättshaverist är en som förlorar i rätten. Det hör man på ordet haverier. Då är man en rättshaverist. Jag är chefsjurist i vår organisation och vi anser att det här har principiell betydelse.

En tidigare tvist, mot Bräcke kommun, förlorade Net at Once och Den Nya Välfärden först i förvaltningsrätten, men vann emellertid när målet togs upp igen.

Den Nya Välfärden var nyligen i blåsväder efter att man i en helsidesannons i Dagens Nyheter uppmanade Alliansen att fälla regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna. Annonsen hade undertecknats av ett stort antal företag, men det visade sig att en stor del av dessa överhuvudtaget inte var tillfrågade om de stod bakom budskapet eller inte. Intresseorganisationen beskriver sig som en ”opinionsbildande tanke- och handlingssmedja som arbetar för demokrati, välfärd och företagande”.

Är det bra för välfärden att använda skattepengar till att driva rättsprocesser?
– Om skattepengar används på ett olagligt sätt är det fel. I det här fallet föreskriver lagen en sak och en myndighet gör något som strider mot lagen.

Processen har i de första rättsinstanserna handlat om avtalets längd. Knäckfrågan i HFD gäller talerätt, det vill säga har ett bolag som inte är inblandat i en process rätt att överklaga.

Läs också: Svensk startup förenklar driftövervakning med smart big data-lösning

Enligt Net at Once inlaga till HFD har den ”leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada” talerätt. Och där anges också att Net at Once är ett bolag som omsätter cirka 58 miljoner kronor per år, och att man bland annat tillhandahåller ”försäljning av informationstekniska lösningar och därmed förenlig verksamhet”.

På Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet anser man att det ar helt rätt att sikta på ett tre- plus fyraårigt avtal.

– Vi har valt en längre tid eftersom vi tycker att det handlar om komplexa tjänster, så det behövs mer än de vanliga fyra åren, säger Anna Ekberg, enhetschef för upphandlings- och avtalsjuridik vid Statens inköpscentral.

Hon och Kammarkollegiet inväntar nu HFD:s dom innan man kan gå vidare.

– Tanken är att lagen ska kunna stimulera även nystartade företag. Så man behöver inte vara i branschen för att överklaga. Men samtidigt kan det i förlängningen bli så att alla överklagar allt, och då finns en risk att allt går i stå.