När det kommer till hur mycket pengar systemvetare får i lönekuverten varje månad är det stora skillnader mellan män och kvinnor. I snitt rör det sig om 2 700 kronor mindre för kvinnliga systemvetare jämfört med deras manliga kollegor. Detta enligt en rapport byggd på lönestatistik från medlemmar i fackförbundet Jusek. Och problemet börjar ofta med lägre ingångslön.

– Lösningen börjar med att lyfta problemet, genom att prata med företagen. Ofta börjar det med ingångslönen, kvinnor hamnar lågt redan då. Det handlar om att kvinnor måste få bra rådgivning, vi måste vara tuffare där. Jag tror inte det handlar om att en arbetsgivare vill diskriminera, det har jag väldigt svårt att tro. Det handlar om en kultur, säger Maria Arrefelt, förhandlingschef privat sektor på Jusek.

Läs också: Företagskulturen en nyckel för att knipa talangerna

I rapporten har Jusek rensat bort olika faktorer som påverkar lönen, så som deltidsarbete, bransch, arbetsområde, antals års erfarenhet, högskolepoäng, chefsbefattning med flera. Bland alla yrkesgrupper som finns representerade bland medlemmarna ligger löneskillnaderna på 3 500 kronor. Inom gruppen systemvetare ligger medellönen på 48 149 för män. För kvinnor ligger den på 45 426 kronor i månaden.

– Tittar man på den offentliga sektorn har de kommit något längre, men där är motparterna färre. Inom privat sektor är avtalen fler och det är svårare att reglera. Men vi tittar på nya aspekter som tidigare lyfts i förhandlingarna inom industrin, systematiskt jämställdhetsarbete där vi lyfter mer än löneskillnader. Det är andel kvinnor, kvinnor på chefspositioner, frågor i stort och smått, säger Maria Arrefelt.

I rapporten lyfter fackförbundet upp lönesamtalet som något där kvinnor har mer att vinna än män.

– Vår statistik visar att det finns oförklarade löneskillnader även för högutbildade kvinnor med en stark position på arbetsmarknaden. Det är glädjande att undersökningen bekräftar att kvinnor har mycket att vinna på att ha lönesamtal. Det tar inte bort hela gapet, men om fler kvinnor får möjlighet att prata om sin lön i lönesamtal kan löneskillnaderna minska, säger Lena Emanuelsson, förhandlingschef offentlig sektor på Jusek.

Läs också: Uppstickarna: Kompetensbristen är överdriven, det är konsultdrakarna som är för tråkiga

Individuella lönesamtal är tänkta att ge varje medarbetare en chans att förhandla om sin egen lön. Men för den sakens skull är det inte tänkt att allt ansvar ska ligga på den anställda för att få upp sin lön. Det handlar om att höja ingångslönerna, att via de lokala föreningarna se till att ha rätt processer på plats säger Maria Arrefelt.

– Därefter ska individen ha möjlighet att påverka. Vi väljer att satsa på det här systematiska jämställdhetsarbetet för att det har varit så här alldeles för länge. Vi tycker att det går för långsamt med lönekartläggningar, säger hon.